Små partier utsatta – dyrt med extraval

Centern är det rikaste partiet efter försäljningen av Centertidningarna för cirka 15 år sedan, en affär som drog in närmare två miljarder i vinst, pengar som ger en bra årlig avkastning. Partiet är därmed minst beroende av de statliga partistöden som betalas ut efter hur många röster de har fått i de två föregående valen.

Socialdemokraterna och Moderaterna har också ganska gott om pengar i sina kassor i form av aktier och värdepapper, visar årsredovisningarna. Sverigedemokraterna har i kraft av sin växande storlek också fått in bra med pengar från det statliga stödet.

Två val kostar

Och det behövs. Att driva två valrörelser inom loppet av ett år kostar på, vilket blir fallet om regeringskrisen tvingar fram ett extraval.

"Vi har en stark ekonomi och partiorganisation och kommer inte dra ned på ambitionsnivån om det skulle bli ett extraval. Valrörelsen 2018 la vi runt 100 miljoner och vi är väl rustade ekonomiskt för två valrörelser tätt inpå varandra", skriver Socialdemokraternas kommunikationschef Helena Salomonson i ett svar till TT.

S sitter bland annat på en portfölj av värdepapper på runt 440 miljoner kronor, har årliga intäkter på runt 350 miljoner kronor, varav mycket kommer från lotterier.

Att driva valrörelser är dyrt. Opinionsbildning utan en armé av frivilliga valarbetare kostar mycket pengar, konstaterar statsvetarprofessor Jonas Hinnfors. Det saknar de små partierna, men inte S.

Socialdemokraterna har visserligen tappat en del stadiga inkomster från LO-förbunden. Kommunal ger inget längre, som exempel, men stöttar på annat vis.

– Vi står redo att mobilisera, att ringa till medlemmar, besöka arbetsplatser, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Manar till S

Och målet är klart, även om bara runt hälften av medlemmarna röstar på S:

– Vi tycker att Socialdemokraterna är det bästa partiet, säger han och pekar på en rad sakfrågor men också, enligt honom, betydelsen av regeringsduglighet.

Centerpartiet berättar att de hade en kampanjbudget på cirka 70 miljoner kronor i valet 2018.

"Partiets ekonomi är fortsatt stark och vår beredskap är god", skriver Centerns partisekreterare Michael Arthursson i ett mejlsvar.

TT: Har ni råd att bedriva två "normala" valrörelser inom loppet av ett år?

"Om det blir aktuellt med två valrörelser på kort tid så har vi beredskap för att kunna hantera dessa även ekonomiskt."

Både C och S lägger alltså mer pengar på en valkampanj än vad Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ens drar in i årliga intäkter, varav de tre förstnämnda lär behöva varje krona för att kunna locka väljarnas uppmärksamhet och ta sig in över riksdagsspärren.

Stor utmaning

Liberalerna har inte redovisat ännu och heller inte svarat på TT:s frågor. Men 2019 års ekonomiska siffror visar att partiet, vars opinionssiffror i dag ligger långt under riksdagsspärrens fyra procent har lägst intäkter av alla riksdagspartier.

Ett litet parti som L har begränsade resurser, enligt Jonas Hinnfors.

"Att då genomföra två val nästan efter varandra skulle därför innebära en utomordentlig stor utmaning", skriver han i ett mejlsvar till TT.

KD och MP har inte så mycket bättre ekonomi än L, visar siffror från Kammarkollegiet som sammanställer partiernas ekonomi.

– Men vi är väldigt redo om det behövs, säger MP:s språkrör Märta Stenevi.

Vänsterpartiets årliga intäkter uppgår till runt 50 miljoner kronor, varav statligt partistöd landar på 42 miljoner. Några aktier eller andra värdepapper lyser med sin frånvaro.