– Det är självklart att vi inte kan förbränna oss ur en upphettningskris, utan förnybarhetsdirektivet borde fyllas med verkligt förnybara källor som sol- och vind, säger Lina Burnelius, projektledare på miljöorganisationen Skydda skogen.

Det handlar om en stridsfråga inom EU: Synen på biomassa och om rester från skogsbruket, såsom grenar och toppar, ska räknas som förnybar råvara vid energiproduktion.

Detta regleras av det så kallade förnybarhetsdirektivet, REDIII, som är en viktig pusselbit för att EU ska nå sina klimatmål, och där EU:s beslutande organ i förra veckan enades om en rad ändringar.

Skärpta krav

Huvudresultatet är skärpta krav när det gäller andelen energi som ska komma från förnybara energikällor år 2030, där målet höjs från 32 till minst 42,5 procent.

När det gäller restprodukter från skogen ville EU-parlamentet att bland annat grenar och toppar bara delvis skulle räknas som hållbart bränsle vid energiproduktion.

Men ministerrådet, som nu leds av Sverige, har ansett att restprodukter ska fortsätta att räknas som förnybart. Beslutet i förra veckan gick på den linjen – och anger att grenar och toppar, dock inte stubbar, ska räknas som förnybart bränsle.

Lättnadens suck

En som drar en lättnadens suck är EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C), som pekar på att det innebär att skogsresterna kan fortsätta att utnyttjas till värme.

– Att begränsa användningen av restprodukter från skogsbruket hade slagit väldigt hårt mot den femtedel av den svenska fjärrvärmen som använder restprodukter från skogsbruket, säger Wiesner.

Även Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är lättat och menar att skogsbränslen behövs för att få bort fossila bränslen från bland annat uppvärmning och industrier.

Osäkert kring gammelskog

Andra är desto mer bekymrade. EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) tycker att det finns oroande frågetecken kring vad som ska räknas som förnybart och inte.

– Som jag tolkar det kommer det att bli upp till medlemsstaterna att avgöra vad som är så kallad gammelskog och som inte får användas för energiproduktion, säger han.

Även Världsnaturfonden WWF:s Europaavdelning är kritisk till överenskommelsen och anser att det höjda målet för förnybar energiproduktion slår fel om det inte nås via mer sol- och vindkraft, utan genom förbränning av trä som ger ökade koldioxidutsläpp.

Motverkar klimatmål

En kritik som delas av organisationen Skydda skogen. Att bränna trädtoppar och grenar som annars skulle ha legat kvar på marken för att få energi kan låta som en god idé.

Men förnybarhetsdirektivet ger incitament, bland annat genom subventioner till förnybara bränslen, att fortsätta kalavverka skog och förbränna biomassa med stora klimatavtryck, enligt Lina Burnelius, projektledare för Skydda skogen.

– Om fler skogar i stället får stå kvar och utgöra en fungerade kolsänka är de våra bästa vänner för att motverka klimatförändringarna. Nu kommer direktivet att fortsätta belöna bolag som bränner träd och delar av träden, och på så sätt motverka unionens egna klimatmål, säger hon.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om vad som räknas som förnybart bränsle i det nya direktivet.