Så ska försvaret samsas med vindkraften

Försvaret och vindkraftsbolagen vill ofta verka på samma platser. Det leder inte sällan till intressekonflikter – som knappast lär minska när utbyggnaden av förnybar el ökar samtidigt som försvaret får höjda anslag.

Två Jas 39 Gripen passerar ovanför försvarets flygflottilj F17 i Ronneby i april. Arkivbild.

Två Jas 39 Gripen passerar ovanför försvarets flygflottilj F17 i Ronneby i april. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Energi2022-04-24 19:15

Bättre dialog, tekniska lösningar och villkorade tillstånd kan underlätta samexistensen, enligt en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Försvarsmakten och vindkraften efterfrågar i stor utsträckning samma platser: långt från bebyggelse och människor, gärna på höjder.

Men enligt försvaret störs dess verksamhet och utrustning om vindkraft finns i området. I förlängningen minskar detta Försvarsmaktens förmåga, vilket gör att man ofta säger nej till tillståndsansökningar för vindkraft i områden där försvaret verkar.

Enligt statistik från Energimyndigheten var försvaret mellan 2014 och 2019 den tredje största orsaken till att vindkraftansökningar fick avslag.

Ökande problematik

Problemen lär knappast lösas av sig själv, tvärtom. När försvaret nu får höjda anslag och ska öka sin förmåga, samtidigt som utbyggnaden av förnybar el fortsätter, är det en intressekonflikt som kan växa framöver.

I FOI:s nya rapport "Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft", som beställts av Försvarsmakten och Energimyndigheten, lämnas flera förslag på vad som kan göras åt det.

I rapporten har man bland annat studerat hur andra länder löser frågan. Här noteras att dialogen mellan försvaret i Sverige och vindkraftsbranschen sticker ut i negativ bemärkelse.

– Bolagen uttrycker att de ofta får avstyrkan utan vidare motivering, och att det är svårt att få en dialog med Försvarsmakten för att diskutera ändringar i ansökan, säger studiens projektledare Anders Odell.

En lösning kan vara att inrätta en nationell arbetsgrupp, där även försvaret ingår, för att förbättra planeringen. En sådan grupp finns i exempelvis Storbritannien.

– Det ser vi som en nyckellösning för att sammanföra aktörerna. Genom en utökad och förbättrad planering kan det bli tydligare redan på förhand inom vilka områden det är möjligt att bygga vindkraft, och var det på grund av andra intressen, som Försvarsmaktens, inte kommer att gå.

Villkorade tillstånd

Ett annat förslag är att utreda om försvaret kan ge villkorade tillstånd.

– Det kan vara villkor för hur vindkraftsparken ska se ut, var turbinerna ska placeras, hur höga de ska vara, men även villkor kring om det behövs viss kompletterande utrustning för att upprätthålla Försvarsmaktens förmåga, säger Odell.

– Försvarsmakten verkar inte känna sig trygg med att kunna använda villkor i dag, så det här behöver utredas mer, fortsätter han.

Olika former av tekniska lösningar kan också bidra till att minska intressekonflikterna. Det kan exempelvis handla om att byta ut en radar mot en med högre prestanda som kan filtrera bort störningar från vindkraftverk.

Det behövs även mer studier av hur vindkraftverk faktiskt påverkar försvarets tekniska system, vilket inte är helt klart i dag.

Enligt rapporten finns goda möjligheter att öka samexistensen om ansträngningar görs. I slutänden är det dock ett begränsat område inom landets gränser man har att förhålla sig till, säger Anders Odell.

– På vissa platser kommer Försvarsmakten att säga helt nej. Då kan man kanske komma några steg vidare med tekniska lösningar och villkorade tillstånd, men ska man komma ännu längre handlar det om avvägningar. Vilka intressen ska gå först? Då krävs tydligare vägledning och styrning från staten.

Fakta: Flest avslag från kommunerna

Totalt sett avslogs 32 procent av alla tillståndsansökningar för vindkraftsprojekt mellan 2014 och 2019, enligt en sammanställning från Energimyndigheten. Vindkraftparker kan dock variera mycket i storlek, där vissa projekt kan innefatta uppförandet av flera hundra vindkraftverk och sett till antalet vindkraftverk var det 46 procent som fick avslag.

Den vanligaste grunden för avslag är att kommunerna inte tillstyrker ett projekt. Kommunala avstyrkanden utgjorde 46 procent av avslagen under perioden, vilket omfattade 20 procent av de planerade vindkraftverken.

Den näst vanligaste grunden för avslag är artskyddsfrågor. De utgjorde totalt sett 26 procent av avslagen, motsvarande 9 procent av alla enskilda vindkraftverk som planerats.

Sammantaget 7 procent av tillståndsansökningarna avslogs på grund av att de stod i konflikt med Försvarsmaktens intressen. Eftersom ett enskilt avslag handlade om en förhållandevis stor park innebar det att Försvarsmaktens avstyrkanden sammantaget utgjorde 39 procent av samtliga avslag under perioden.

Källa: FOI-rapporten "Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!