– Bogrampen är den del av fartyget som är kritisk för förlisningen, att bogvisiret faller av ska fartyget klara, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör på Statens haverikommission.

Estonias bogvisir bärgades redan 1994, inte långt efter att katastrofen inträffade. Men bogrampen, som satt bakom visiret, är kvar på Östersjöns botten.

Diskussioner har förts om även bogrampen borde bärgas eftersom den anses vara en viktig pusselbit i händelseförloppet i förlisningen. Och nu har regeringen tillskjutit 25 miljoner kronor efter begäran från Statens haverikommission för att genomföra arbetet.

Skador på rampen

Dykningarna håller på att upphandlas, säger Jonas Bäckstrand, och tanken är att de ska ske under försommaren.

Det finns vissa skador på rampen som man vill undersöka, bland annat har man på fotografier kunnat se märken i rampen i form av en trekant som stämmer väl överens med hur den slagit emot förpiksdäcket.

– Det stärker hypotesen om hur förlisningen gått till. Sedan har den i övrigt slitits loss från sina förankringar, säger Bäckstrand.

Man har även kunnat se skador på låsanordningar till rampen. Rampen ligger lös vilket gör att den också är förhållandevis enkel att bärga.

Syftet med att ta upp den på land är att få en bättre överblick samt möjlighet att filma den del av skrovet som rampen nu täcker.

Det finns ingen anledning att tro att bärgningen skulle ge haverikommissionen en annan bild av händelseförloppet än den man tidigare slagit fast, enligt Bäckstrand. MS Estonia var inte sjövärdig, enligt en analys från haverikommissionerna i Sverige och Estland av faktauppgifter som finns i 1997 års JAIC-rapport.

Bogvisiret lossnade och var sammanbyggt med rampen på ett sådant sätt att även den slets upp, vilket skapade en öppning i fören som gjorde att vatten forsade in på bildäck och fartyget kapsejsade.

Konspirationsteorier

Trots detta tror Jonas Bäckstrand att konspirationsteorierna kommer att fortsätta.

– Det kommer de säkert. Det som är viktigt för oss är att ta fram så mycket fakta som är möjligt och rimligt, sedan kommer det säkert att finnas folk som väljer att inte tro på fakta.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), säger i ett pressmeddelande att "det kommer aldrig att gå att besvara alla frågor om vad som hände den där natten för snart 30 år sedan".

"Men om de planerade undersökningarna kan bidra till en ökad förståelse om hur det gick till när fartyget sjönk är regeringens bedömning att de bör genomföras."