Fler militära transporter på Estonia

Försvarsmakten genomförde fler transporter av försvarsmateriel på olycksfärjan Estonia än vad som tidigare varit känt. Det konstaterar Statens haverikommission efter att ha intervjuat företrädare för försvaret.

Vraket efter Estonia undersöktes i somras på uppdrag av Statens haverikommission. Arkivbild.

Vraket efter Estonia undersöktes i somras på uppdrag av Statens haverikommission. Arkivbild.

Foto: Stefan Jerrevång/TT

Estonia2022-12-22 16:23

Jonas Bäckstrand, ordförande för den pågående Estoniautredningen på Statens haverikommission (SHK), säger att kommissionen har ställt flera frågor till Försvarsmakten för att räta ut frågetecken som har funnits under de snart tre årtionden som har gått sedan olycksnatten den 28 september 1994.

En del av frågetecknen har rört transporter av försvarsmateriel ombord på Estonia. Försvarsmakten har tidigare uppgett att två sådana transporter har ägt rum, den 14 och 20 september samma år. Men nu konstaterar alltså SHK att försvaret genomförde fler sådana transporter.

– Vi har genomfört intervjuer med företrädare för Försvarsmakten, både sådana som är verksamma i dag och sådana som varit verksamma tidigare. Våra uppgifter tyder på att det har förekommit ytterligare några transporter tidigare, och Försvarsmakten vidgår eller accepterar att det kan ha varit så, säger Jonas Bäckstrand.

Försvarsmakten bekräftar

TT: Från Baltikum till Sverige?

– 

Det är korrekt, från Baltikum till Sverige. Om man tänker tillbaka på den tiden i början på 90-talet, var de baltiska länderna nyligen självständiga och Sovjetunionen hade fallit, så det fanns väl ett stort intresse för bland annat den svenska Försvarsmakten att komma över militär materiel därifrån, det är inte så konstigt att tänka sig.

Försvarsmakten bekräftar för TT att "en handfull" försvarstransporter genomfördes på Estonia under en icke specificerad tidsperiod, dock inte fler än två under september och ingen av dem under olycksnatten.

– Försvarsmakten bekräftar att det har förekommit fler än två transporter, totalt antal en handfull, säger överste Anders Stach vid Försvarsmakten.

Stach kan dock inte uppge en mer exakt siffra eller under vilken tidsperiod transporterna genomfördes.

– Jag kan inte specificera den, jag vet inte. Men som som jag har sagt tidigare, i september månad råder det ingen tvivel om att det var två transporter, den 14 och den 20.

"Teknisk utrustning"

TT: Vad transporterade ni?

– Det som har transporterats är det som vi har uppgivit tidigare. Det är teknisk utrustning med därtill kopplad dokumentation, men ingen koppling till vapen eller ammunition.

Försvarsmakten säger i sitt svar till SHK att försvarsmaterielen transporterades i civila fordon. Stach säger att han inte kan svara på eller gå in på varför. Han kan inte heller svara på varför Försvarsmakten väntade så länge med att bekräfta att det har förekommit fler än två transporter.

– Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är för Försvarsmakten att i möjligaste mån försöka bidra till att det ytterligare klarläggs nu, kopplat till det arbete som Haverikommissionen gör. Det vi vet i dag är det som vi har delgivit, och vi har gått till botten med det mesta, säger Stach.

Påverkar inte utredningen

Försvarsmakten bekräftar även att det har funnits ett avtal om att Tullverket endast i begränsad omfattning granskade införseln av försvarsmateriel. Det har tidigare varit känt genom Johan Hirschfeldts utredning som överlämnades till regeringen under 2005, men offentliggörs nu för första gången av Försvarsmakten, enligt Jonas Bäckstrand på SHK.

– Vi har känt till att det har funnits en sådan överenskommelse, men att Försvarsmakten nu offentliggör den tycker jag är intressant, säger han.

Bäckstrand konstaterar att de nya uppgifterna från Försvarsmakten är viktiga för att förstå helheten, men att de inte påverkar den pågående utredningen.

– I utredningsarbetet som vi bedriver har vi börjat att titta på fartyget och de skador som finns. Det finns ingenting där som tyder på att det skulle ha gått till på något annat sätt än vad den gamla utredningen från 1997 kom fram till, säger Bäckstrand.

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder och sjönk sedan inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

2004 avslöjades att det svenska försvaret och Tullverket hade ett avtal om att Estonia kunde användas för hemlig införsel av militär utrustning från Ryssland. Dokument om fartygets sista last är fortfarande hemligstämplade.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt", som sändes på hösten 2020, väckte stor uppmärksamhet med bilder visade ett tidigare okänt hål i färjans skrov på havsbotten.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under. I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Ytterligare undersökningar vid vraket pågår. Den nya utredningen ska även intervjua personer som överlevde katastrofen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!