Hovrätten anser att intresset av att skydda gravfriden för de många omkomna som finns kvar i vraket väger tyngre än det journalistiska intresse som männen haft.

Två av rättens ledamöter ville dock fastställa straffet 40 dagsböter från tingsrättens dom.

Estonia sjönk i hårt väder på Östersjön i september 1994. Det blev en stor katastrof. 852 personer ombord omkom.

25 år senare, på hösten 2019, skickade ett filmteam ner en dykrobot till havsbotten för att ta bilder av vraket. Bland annat filmades ett stort, tidigare okänt hål i färjans skrov.

Bilder visades i dokumentären "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery 2020, och väckte stor uppmärksamhet. De ledde bland annat till att Statens haverikommission startade en ny utredning om vad som hände när fartyget gick under.

"Nödvändiga"

Men vraket skyddas av en särskild lag om gravfrid. Den åtalades filmaren Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, som var filmteamets två svenska medlemmar, för att ha brutit mot.

De åtalade hänvisar dock till yttrandefriheten, och anser att dykningarna var nödvändiga för att få mera kunskap om en stor katastrof som inte utretts ordentligt.

Männen har också framhållit att de utgick från Tyskland med en tysk båt, och att just Tyskland inte skrivit under lagen om gravfrid vid Estonia.

Det sistnämnda resonemanget köpte Göteborgs tingsrätt i en första prövning. Men hovrätten beslutade senare att gravfridslagen gäller även i detta fall, och skickade ärendet tillbaka till den lägre instansen.

Efter en andra rättegång i tingsrätten dömdes de åtalade till 40 dagsböter vardera.

Var inte sjöduglig

I januari i år presenterade Statens haverikommission resultat från den nya undersökningen. Man har inte hittat några tecken på att en explosion eller kollision skulle ha vållat katastrofen.

I stället kvarstår bedömningen att fartyget inte hade blivit ordentligt inspekterat och besiktigat. Estonia var inte i sjödugligt skick.