Nu inleds ny Estoniarättegång i hovrätten

Nu inleds hovrättsförhandlingen om åtalet mot Estoniafilmarna. Två personer i gruppen misstänks ha brutit mot gravfriden när de skickat ned en robot för att dokumentera vraket på Östersjöns botten.

Journalisten Henrik Evertsson inför hovrättsförhandlingarna i hovrätten för västra Sverige, angående dykningarna på Estonia.

Journalisten Henrik Evertsson inför hovrättsförhandlingarna i hovrätten för västra Sverige, angående dykningarna på Estonia.

Foto: Adam Ihse/TT

Estonia2022-01-25 06:50

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

I september 2019 skickade filmaren Henrik Evertsson och hans team ned en dykrobot för att filma vraket. I dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery kunde de sedan visa bilder av ett tidigare okänt hål i skrovet.

De båda åtalade, Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, friades av Göteborgs tingsrätt som ansåg att de inte begått något brott eftersom de arbetare från en tysk båt. Tyskland har inte infört den specifika lagstiftningen som Sverige gjort och som åtalet bygger på.

Ett år efter den friande domen i Göteborgs tingsrätt prövas nu fallet av hovrätten för västra Sverige.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger kammaråklagare Helene Gestrin som överklagat tingsrättsdomen.

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!