27 år efter katastrofen på Östersjön där 852 människor miste livet är Estonia fortsatt i högsta grad föremål för allmänhetens och mediernas intresse, inte minst efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" från förra året. De tidigare okända hål i skrovet som visades i dokumentären skapade stor uppståndelse och fick myndigheterna att inleda nya undersökningar för att utreda huruvida slutsatserna som drogs i haverirapporten 1997 ska omvärderas.
Den ledde även till att de två svenskarna ombord vid expeditionen, journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, åtalades för att ha brutit mot den särskilda gravfriden vid Estonias vrak, genom att filma vraket under ytan med hjälp av en dykrobot.
De förnekade brott och pekade bland annat på att de färdades från Tyskland med en tysk båt och därmed ansåg sig stå under tysk lag. Den särskilda lagen om gravfrid vid Estonia har inte undertecknats av Tyskland. Rätten gick på deras linje och friade männen just med hänvisning till att de var på en tysk båt.
Tillämplig ändå
Åklagare Helene Gestrin, som anser att Estonialagen är tillämplig oavsett, överklagade till hovrätten som ska pröva saken i januari. Men redan innan det juridiska efterspelet av den första expeditionen är klar genomförde Linus Andersson nya dyk vid Estonias vrak.
Denna gång var det under en expedition i september med organisationen SA Mare Liberum, som drivs av anhöriga till offer för Estoniakatastrofen. Andersson genomförde fotogrammetri av vraket för att kunna göra en 3D-modell av fartyget som sedan ska ligga till grund för vidare undersökningar.
– Vi håller fast vid att det är internationell maritim lag som gäller, nu var det inte tyskflaggat, men maltesiskflaggat, men principen är densamma, det finns inget avtal där, säger han om risken för nya åtal.
TT: Hur blev du inblandad i expeditionen?
– Det finns inte så många andra som kan göra det, det var väl därför jag fick frågan.
Olika tolkning
Han rådfrågade sin försvarare Hans Gaestadius före avresan.
– Vi befinner oss i ett läge där han är oskyldig per definition. Vi har tolkat lagen på ett sätt, åklagaren är den enda som hittills tolkat den på ett annat sätt, och det är inte detsamma som att det är fel. Att han nu gör det igen på ett liknande sätt ser jag inget rättsligt problem med, och definitivt inget moraliskt problem, säger Gaestadius.
Om det skulle bli en fällande dom i hovrätten och målet sedan inte tas upp av Högsta domstolen finns dock risk för nya åtal med anledning av expeditionen, konstaterar advokaten.
– Det gör det. Men vi pratar bötesstraff, inte fängelse. Och med den övertygelse som Linus har om att det är rätt det han gör, och hur jag och många med oss backar honom i det, så ser jag inte något moraliskt problem. Det handlar om en mycket större fråga i grund och botten, därför tycker jag det är viktigt att man kan belysa den på så många sätt som möjligt.
Inga förundersökningar
I nuläget pågår dock inga svenska förundersökningar med anledning av den senaste expeditionen, uppger kammarchefen för Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet på Åklagarmyndigheten, som utreder eventuella brott mot Estonialagen.
Åklagare Helene Gestrin säger dock att den kommande hovrättsdomen blir vägledande för hur liknande situationer ska bedömas av åklagare framöver.
– När det gäller vägledande uttalanden från domstolar tillämpar vi dem både när vi tittar på händelser efter att domen kommit, och när vi tittar på händelser före domen.