Den privata expeditionen skickade ned en undervattensrobot som bland annat tog sig in på färjans bildäck och färdades nedåt i det lutande utrymmet, tills det blev för dålig sikt och fyllt av bråte, lera och fordon.
Dykningarna i slutet av september trotsade den svenska gravfriden, men skedde med stöd av vissa anhöriga och med ekonomisk backning från estniska medier. Syftet är att ge den officiella svensk-estnisk-finska utredningen det man kallar "konstruktiv konkurrens".
– Det är svårare att avgöra vad som orsakat skadorna på vrakets styrbordssida än vad vi trodde för ett år sedan, säger utredningsledaren Margus Kurm vid en presskonferens där han delrapporterar insatsen, enligt det estniska public service-bolaget ERR.
– Vraket har glidit nedåt med ungefär tio meter.
Tredje litet hål
På styrbordssidan upptäcktes ett tredje hål i skrovet, vilket har rapporterats av dagstidningen Postimees som är med och bekostar undersökningen. Det är ögonformat, smalt och mindre än de två hål vars upptäckt har föranlett de nya undersökningarna.
Enligt Margus Kurm innebär vrakets förskjutning att skador i skrovet är mer svårbedömda.
– Om det fanns skador från början så skulle de ha kunnat deformeras beroende på hur fartyget har glidit, säger han.
Kurm var tidigare statsåklagare i Estland och ledde under några år en utredning av färjekatastrofen på den estniska regeringens uppdrag. De senaste åren har han spekulerat öppet i alternativa förklaringar till katastrofen, hävdat att det kan ha varit en kollision med en ubåt och sagt att myndigheterna medvetet mörkat uppgifter.
Vid dykningarna i september togs omkring 25 000 bilder som ska resultera i en 3D-modellering av fartyget. En sådan ska även tas fram inom ramen för den officiella utredningen.
Lyfter fram sändare
En annan detalj som Kurm och hans kollegor uppmärksammar är något slags sändare som ser ut att ha placerats på havsbotten kring vraket, vilket i Estland kopplas till störningar som drabbade de officiella utredarnas sonarutrustning under sommaren.
Utrustningen placerades sannolikt där för att underlätta positionering när vraket skulle täckas med cement för 25 år sedan, enligt Haverikommissionens utredningsordförande Jonas Bäckstrand. Var störningarna kommer ifrån är oklart.
– För vår del har det ingen betydelse. Vi kunde genomföra de undersökningar vi ville genomföra och är bara intresserade av att utreda frågor kring vraket och förlisningen, säger han.
När det gäller det tredje hålet i skrovet så väntar Bäckstrand med att kommentera det tills den egna undersökningen har tittat på det.
Det är för tidigt att säga om de privata utredarna har hjälpt eller stjälpt den andra utredningen, enligt Bäckstrand.
– Vi har inte sett informationen och vi bedömer nog att vår utredning kommer att ge minst lika goda resultat, säger han, men tillägger att myndigheten är öppen för att ta emot material från den privata undersökningen.
