Studie: Estoniahål uppkom sannolikt på botten

De tidigare okända hålen i Estonias skrov som uppdagades i en dokumentär 2020 uppkom sannolikt i samband med att fartyget träffade botten. Det visar en ny studie som genomförts på uppdrag av Estlands haverikommission.

Sonarbild på Estonia tagen i samband med undersökningar vid förlisningsplatsen sommaren 2021.

Sonarbild på Estonia tagen i samband med undersökningar vid förlisningsplatsen sommaren 2021.

Foto: Stefan Jerrevång/TT

Estonia2023-09-21 13:49

Studien som genomförts vid Tallinns Tekniska universitet har beräknat de krafter som uppstod då fartyget träffade havsbotten efter förlisningen den 27 september 1994, då 852 människor miste livet.

I studien har man genomfört simuleringar för att bedöma om de skador som synts på fartygets styrbordssida kan ha uppkommit när det träffade botten.

Under en pressträff i Tallinn på torsdagen visades simulationer där kraftiga deformationer på skrovet syntes uppstå i samband med fartygets nedslag på havsbotten. Vid simulationerna uppstod även liknande skador som de som uppdagades på skrovet i samband med dokumentärfilmen.

Stämmer med iakttagelser

Simuleringarna visar att det sannolikt var så skadorna uppstod, enligt rapportens huvudförfattare Kristjan Tabri, professor vid Tallinns Tekniska universitet.

– Det visar på strukturella skador som är ganska omfattande och som stämmer väldig väl överens med de iakttagelser som vi har gjort på platsen. Så det här är ytterligare en pusselbit som tyder på att skadorna har inträffat när fartyget träffade botten och inte dessförinnan, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission, till TT.

Fynden går i linje med vad som presenterades i haverikommissionernas preliminära rapport i januari 2023. Då kom man fram till att berggrunden på botten matchar Estonias skador, vilket resultat från en förstudie sommaren 2021 också visade.

Den preliminära rapporten konstaterade att det inte finns något som tyder på att Estonia kolliderat med ett annat fartyg eller föremål, utifrån de bevis som då samlats in. Det finns inte heller något som tyder på att någon form av explosion skulle ha inträffat.

Kunde ha undvikits

Rapporten fann, precis som den ursprungliga rapporten från 1997, att det bland annat funnits brister i bogvisiret. Både den svenska och den estniska haverikommissionen konstaterade även att Estonia inte var sjöduglig. En besiktning av bogpartiet gjordes aldrig och fartyget blev därmed felaktigt certifierat.

Hade en sådan inspektion gjorts kunde olyckan ha undvikits, enligt den preliminära rapporten.

TT: Allt hittills pekar på att hålen uppstod vid bottennedslaget. Hur säkra är ni på att det var så det gick till?

– Så länge vi inte är färdiga måste vi hela tiden vara öppna för att ta in fakta som skulle kunna tyda på något annat, vi kan inte låsa oss för något för tidigt. Men vi har redan tidigare sagt att det är hög grad av sannolikhet att de här skadorna uppkom när fartyget träffade botten, säger Jonas Bäckstrand.

Under hösten väntas nya resultat från sommarens undersökningar vid förlisningsplatsen presenteras. Arbetet med att gå igenom det materialet pågår, enligt Bäckstrand.

Fakta: Därför undersöks Estonia igen

Beslutet att genomföra nya undersökningar vid Estonia grundar sig på fynd som visades upp i en dokumentärfilm från 2020. Tidigare okända hål i skrovet uppdagades och teorier om hur de uppstått presenterades.

Estlands olycksmyndighet bestämde sig för att inleda en ny utredning för att granska uppgifterna. Svenska och finländska myndigheter tillfrågades om att delta i utredningsarbetet.

Under sommaren 2021 och 2022 fotograferade man bland annat utsidan av fartyget och tog prover av bottnen.

I juli 2023 gjordes fler undersökningar. Då filmande man bland annat inne på bildäck och bärgade ett fönster och en plåtbit vid hålen i skrovet. Estonias bogramp bärgades även för att kunna undersökas närmare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!