EU:s klimattopp: Kina bör också betala

Kina och andra stora tillväxtländer bör vara med och betala mer av klimatskulden till de länder som drabbas värst av klimatförändringarna, anser EU:s nye klimatkommissionär Wopke Hoekstra.

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra vill att Kina ska betala en större del av klimatskulden till världens mindre bemedlade länder. Arkivbild.

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra vill att Kina ska betala en större del av klimatskulden till världens mindre bemedlade länder. Arkivbild.

Foto: Ng Han Guan/AP/TT

EU2023-11-26 08:35

– Vi behöver såpass mycket mer pengar att det i princip krävs att alla som har förmåga är med och bidrar, säger nederländaren Hoekstra till brittiska The Observer.

Frågan om hur världens mer utvecklade och industrialiserade länder ska bistå mindre utvecklade och mer sårbara länder ligger högt på dagordningen när det internationella klimatmötet COP28 hålls nästa vecka.

I tidigare överenskommelser har Kina och flera andra stora länder klassats som utvecklingsländer, för att sedan ha en väldig tillväxt. EU kräver liksom USA att Kina, som står för en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser, nu avkrävs större ansvar. De pekar också på arabvärldens oljenationer.

– Till Kina och andra som har fått uppleva betydande ekonomisk tillväxt och avsevärt högre välstånd än för 30 år sedan vill jag säga att med det följer ett ansvar. Kort och gott för att det är rättvist och för att problemet är så stort att vi verkligen behöver alla, säger Wopke Hoekstra.

Han fick sin plats i EU-kommissionen i oktober och efterträdde då sin landsman Frans Timmermans, som hade lämnat posten för att delta i det nederländska parlamentsvalet.

Wopke Hoekstra var tidigare Nederländernas utrikesminister. Dessförinnan arbetade han för fossilbränslejätten Shell och konsultjätten McKinsey, som arbetar med en rad av världens stora gas-, olje- och kolbolag. Den bakgrunden har väckt högljudda frågor bland miljöaktivister.

Fakta: Avtalat om "klimatskuld"

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden.

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!