EU-kommissionen presenterade i onsdags ett paket med åtgärder för att EU ska nå målet om att minska koldioxidutsläppen med 55 procent 2030 jämfört med 1990.

Där ingår förslag som berör markanvändning, skogsbruk och jordbruk. Det handlar bland annat om så kallade naturliga kolsänkor, framförallt skogen, och hur mycket koldioxid sådana kolsänkor ska kunna fånga upp.

Det föreslagna målet är 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030. Det är en rejäl höjning.

Hög siffra för Sverige

För att uppnå sina nationella mål kommer EU-länderna behöva ta hand om och utöka sina kolsänkor. Det innebär mindre avverkning.

– Man har en tabell med olika siffror för olika länder och det är en väldigt hög siffra för Sverige, säger Dahlgren.

– Vi vill nog sätta frågetecken för om det här är rätt fördelning.

Han varnar för att det föreslagna kravet på den svenska skogen kan försvåra för Sveriges hållbara skogsbruk, där man använder skogsprodukter till bland annat byggnadsmaterial och till bioenergi.

– Det vore illa om det skulle hindras, säger Dahlgren.

Han påpekar dock att kolsänkekravet ännu bara är ett förslag från EU-kommissionen och att det nu kommer att bli förhandlingar.

– Det här måste vi verkligen sätta ögonen på och se vad vi kan förhandla fram som är en bättre ordning, säger Dahlgren.

"Krigföring mot skogsbruk"

Centern är mycket kritisk till den del av klimatpaketet som berör det svenska skogsbruket.

Enligt EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) innebär EU-kommissionens förslag att kravet på hur mycket koldioxid svensk skog ska ta upp ökar från 32 miljoner ton till 47 miljoner ton.

– En så stor ökning kan inte tolkas som annat än krigföring mot svenskt skogsbruk. Man tycker att skogen ska låtas stå, sade hon i onsdags.

EU-kommissionen ska denna vecka också presentera en skogsstrategi som ingår i klimatpaketet.