Slutfiskat på torsk i Östersjön

Inget riktat torskfiske tillåts i Östersjön 2022 sedan EU-länderna enats om nästa års kvoter. Ökade fångster av rödspätta, skarpsill och lax i Finska viken får kompensera för kraftiga nedskärningar i övrigt.

Fisk lossas från en fiskebåt i hamnen i Skillinge. Arkivbild.

Fisk lossas från en fiskebåt i hamnen i Skillinge. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

EU2021-10-12 09:19

En dag och en natt satt medlemsländernas fiskeansvariga och förhandlade vid veckans ministermöte i Luxemburg. Några av tjänstemännen satt längre än så – och vittnade efteråt om bara några få timmars sömn sedan i lördags.

Resultatet blev som väntat en rejäl minskning av fisket för 2022, för att om möjligt hålla bestånden vid liv.

– Vi tycker att det har landat väl utifrån de svenska intressena, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S), som ansvarar för fiskefrågor i den svenska regeringen.

– I stora drag kan Sverige vara nöjt med förhandlingen. Sedan kan vi naturligtvis inte vara nöjda med hur situationen för fiskebeståndet eller fisket är, säger Baylan och tillägger att det utan begränsningar inte kommer att finnas några bestånd kvar på sikt.

Bara bifångster

Fångstkvoterna för nästa år innebär kraftiga minskningar för framför allt torsk- och sillfisket i ett försök att mildra trycket på hårt pressade fiskbestånd.

Inget riktat torskfiske tillåts över huvud taget nästa år, då endast 595 ton i östra Östersjön och 489 ton i de västra delarna får tas upp och då bara som bifångst vid fiske efter annan fisk. Tittar man i backspegeln är minskningen dramatisk – så sent som 2014 uppgick torskkvoten till totalt drygt 80 000 ton i samma område.

I västra Östersjön stoppas även det riktade sillfisket, med tillåtelse att max plocka upp 788 ton som bifångst.

I gengäld ökas exempelvis kvoterna för rödspätta och skarpsill. Även antalet laxar som får fiskas i Finska viken ökar marginellt, jämfört med vad EU-kommissionen föreslog på förhand.

Går i konkurs?

Statssekreterare Per Callenberg deltog i mötet för svensk del, då minister Baylan stannade hemma.

– Jag är särskilt glad över den fasthet vi visat när det gäller sill och torsk i södra Östersjön. Vi har en strikt linje när det gäller hållbara kvoter, men vi kan fortfarande behålla en del småskaligt fiske som håller igång lokala samhällen, säger Callenberg till ministerrådets kameror i Luxemburg.

Han tackar samtidigt extra de länder som frivilligt gett svenska och finländska fiskare en större del av nästa års laxkvot.

I Danmark befarar fiskenäringen nya nedläggningar.

– Det är ett slag i ansiktet på alla medlemmar som har sitt hem vid Östersjön. Det betyder att fler fiskare går i konkurs. Det kommer att bli fler hamnar som stänger, säger Svend-Erik Andersen, ordförande i Danmarks Fiskeriforening till nyhetsbyrån Ritzau.

Fakta: Fisket i Östersjön 2022

Här är EU-ländernas beslut om fångstkvoter i Östersjön under 2022 (jämfört med fjolåret inom parentes):

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 111 345 ton (-5 procent)

Sill i västra Östersjön: 788 ton (-50 procent), endast som bifångst.

Sill i centrala Östersjön: 53 653 ton (-45 procent)

Sill i Rigabukten: 47 697 ton (+21 procent)

Torsk i östra Östersjön: 595 ton (+-0), endast som bifångst.

Torsk i västra Östersjön: 489 ton (-88 procent), endast som bifångst.

Rödspätta: 9 050 ton (+25 procent)

Skarpsill: 251 943 ton (+13 procent)

Lax i egentliga Östersjön: 63 811 stycken (-32 procent), endast som bifångst.

Lax i Finska viken: 9 455 stycken (+6 procent).

Fotnot: Kvoten för sill i Bottenhavet och Bottenviken är formellt en ökning med 71 procent jämfört med vad som beslutades i fjol. I praktiken är det dock en minskning med 5 procent, eftersom fångstkvoten har höjts under året efter nya vetenskapliga råd från Internationella havsforskningsrådet (ICES).

Källor: EU-kommissionen och EU:s ministerråd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!