– Det är intressant att se att det finns ett så pass stort stöd för den här typen av sanktioner, säger Ludvig Norman, doktor i statsvetenskap och specialiserad på EU, vid Stockholms universitet.
Fyra av fem EU-medborgare anser att unionen endast bör ge ekonomiskt stöd till medlemsländer som respekterar rättsstatsprincipen och demokratiska värderingar, visar en undersökning från Europaparlamentet. I Sverige är motsvarande andel 83 procent.
Ludvig Norman säger att det är intressant att det finns ett så pass stort stöd för den här typen av sanktioner.
– Ibland kan man få en känsla av att partierna på den yttersta högerkanten, som visserligen har växt väldigt mycket, skulle representera en tyst majoritet, men det är möjligt att de här idéerna inte har lika stort stöd som man ibland kan ledas till att tro, säger han.
Villkor för stöd
Frågan är högaktuell eftersom EU-parlamentet tillsammans med EU-kommissionen just nu utvärderar de nationella planerna för att hjälpa länder att återhämta sig ekonomiskt efter coronakrisen. I återhämtningsfonden finns 800 miljarder euro som ska fördelas.
I december 2020 antogs dessutom en villkorsmekanism som gör att EU kan stoppa utbetalningar från budgeten om en medlemsstat inte efterlever rättsstatsprincipen. Verktyget har dock ifrågasatts av Polen och Ungern och har inte tagits i bruk ännu, utan har gått till EU-domstolen som väntas ta beslut i slutet av året.
I en rapport från i våras skrev tankesmedjan Freedom House att den demokratiska nedgången i Polen och Ungern de senaste tio åren "saknar motstycke". Utvecklingen mot ett allt mer auktoritärt styre fick i somras hård kritik i EU-kommissionens årliga rättsstatsrapport. Bland annat lyftes en allvarlig oro över domstolarnas oberoende och pressfriheten för journalister.
"Känsla av maktlöshet"
Ludvig Norman tror att den publicitet som situationen i Ungern och Polen fått de senaste åren kan ha bidragit kring större medvetenhet även hos medborgarna.
– Vetskapen om demokratins skörhet och demokratins återgång mot auktoritärt styre i vissa länder är oroande och det kanske finns en känsla av maktlöshet när man ser den typen av utveckling.
Enligt Anna Södersten, forskare i juridik på Svenska institutet för Europapolitiska studier, visar undersökningen från Europaparlamentet att det finns en stor förväntan på unionen från medborgarna att EU ska lösa problemen med rättsstaten, framför allt i Ungern och Polen.
– EU-kommissionen har inte godkänt Polens och Ungerns finansiella planer för hur medlen från återhämtningsfonden ska användas ännu. Det är förmodligen på grund av de problem som föreligger.
"Sista halmstrået"
EU:s tidigare verktyg för att motverka att rättsstatsprincipen urholkas i medlemsländerna har inte haft effekt och Anna Södersten säger att villkorsmekanismen nu kan vara "EU:s sista halmstrå" – om den fungerar. Ett problem är att medlemsstater har varit för försiktiga med att kritisera varandra.
– Det är en oroväckande trend eftersom just rättsstatsprincipen är så pass viktig för att EU-samarbetet ska fungera över huvud taget. Det handlar mycket om ömsesidigt förtroende och erkännande av varandras rättssystem.
Även Ludvig Norman tror att ekonomiska sanktioner kan vara det enda medlet som biter och att etablissemanget inom EU blivit mer medveten om det.
– Sedan kan man fråga sig hur mycket sanktioner som hjälper och vad de politiska effekterna blir i ett land som Ungern. Premiärminister Viktor Orbán får mindre pengar för att vidmakthålla sin position, men det finns också goda möjligheter för honom att politisera det här.