Center mot våldsbejakande extremism (CVE) korar Borås till årets kommun när det gäller arbetet mot våldsbejakande extremism.
– Vi har sedan 2016 kontinuerligt arbetat med att förebygga olika former av våldsbejakande extremism i Borås stad, och det har vi gjort med en medarbetare som varit helt fredad från andra arbetsuppgifter och bara jobbat med detta på heltid, säger Peder Englund, avdelningschef för Centrum för kunskap och säkerhet i Borås stad.
Borås har i flera rapporter från Försvarshögskolan pekats ut som en kommun med en stark grogrund för våldsbejakande extremism och terrorrekrytering.
Staden har haft minst ett tiotal IS-resenärer, och särskilt utsatta områden som Norrby och Hässleholmen präglas av parallella samhällsstrukturer och salafister som påverkar vardagen genom hot och påtryckningar.
Skolorna jobbat hårt
Enligt Peder Englund är kommunens största utmaning otillbörlig påverkan.
– Man vill påverka våra invånare, men även olika former av verksamheter, att vi inte ska leva på det sätt vi lever i Sverige, utan att vi ska anamma andra saker som inte bygger på demokrati, mänskliga rättigheter och alla människors lika värde, säger Peder Englund.
I ett reportage i Svenska Dagbladet 2018 beskrevs hur rykten spreds om att barnen inte kunde dricka vattnet i skolan, eller ens måla med vattenfärger, eftersom vattnet var "kristet". Elever uteblev från idrotts- och musiklektioner för att det var "haram" (förbjudet), och uppgifter fanns om flickor som behövde bära slöja från 15 månaders ålder.
En sådan miljö är en "gigantisk" grogrund för våldsbejakande extremism, konstaterar Peder Englund.
– Men det här är en bild som gällde då, den har förändrats ganska radikalt. Framför allt genom att skolorna och förskolorna i det här området har arbetat strukturerat och uthålligt med att knyta närmare kontakter med vårdnadshavarna och ha diskussioner med eleverna, stärka deras självförtroende och känslan av alla människors lika värde, säger han.
Utbildat personal
Enligt Peder Englund är det en "liten klick" av invånarna som påverkar väldigt många andra och begränsar deras frihet att få klä sig som de vill eller välja vem de vill vara tillsammans med.
TT: Hur ser kopplingen ut mellan otillbörlig påverkan och våldsbejakande extremism?
– Det är en utmaning att skilja på det – vad som är åsiktsfrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet, och när det går över i olika former av våldsbejakande handlingar. Det är inte lätt att identifiera de som är beredda att använda våld för att förändra vårt samhällssystem. Men genom att vara observant på otillbörlig påverkan och jobba förebyggande mot det får vi det andra på köpet.
I CVE:s motivering framgår att Borås har varit bra på att utbilda sina medarbetare brett så att de både kan förstå, uppmärksamma och hantera extremism. Borås har även ett bra samarbete både nationellt, med olika relevanta myndigheter, och lokalt, med exempelvis integrationspoliser och föreningar i berörda områden.
Viktiga nätverk
Att nätverksbyggandet är viktigt blev tydligt inte minst i samband med den högerextreme politikern Rasmus Paludans senaste besök, säger Englund.
– Att dra i gång ett nätverk när något händer funkar inte, utan det bygger på förtroende och tillit. Vi kunde trycka på en knapp och samla ihop de förvaltningar och externa samverkanspartners som behövdes för att i det här fallet motverka våldsyttringar.
TT: Har ni genom ert arbete hindrat personer från att dras in i våldsbejakande extremism?
– Det är jättesvårt att svara på. Det är aldrig någon som skulle erkänna att man försöker gå in i en sådan miljö. Men nu har vi också startat upp en avhopparverksamhet där det finns möjlighet för individer att lämna våldsbejakande miljöer.
