– Det som vi bedömer är inte minst personens avsikt och förmåga att begå terroristbrott i Sverige, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen, utan att uttala sig om specifika ärenden.

– Det viktiga är att det är individuella bedömningar som görs av varje enskild person som återvänder från konfliktområden.

De tre utvisade IS-kvinnorna med åtta barn landade på Arlanda vid 17-tiden på eftermiddagen.

Bedömningen av personerna görs utifrån en mängd olika underrättelser, enligt Wernstedt.

– Från andra säkerhetstjänster, egna källor och från egna analyser som vi gör. Det är ett arbete som pågått under längre tid från Säkerhetspolisen, vi pratar flera år.

God bild av alla

TT: Hur ser den första kontakten med Säkerhetspolisen ut för de här personerna?

– Det är individuella bedömningar, och det går inte att säga exakt hur det går till konkret när en person landar på Arlanda exempelvis. Det enda vi kan säga är att vi har en god bild av varje enskild individ som återvänder och vi anpassar de verktyg vi har efter den analys som vi gör.

Om personen misstänks för brott blir det ett ärende för polis och åklagare, men i ärenden där inga konkreta brottsmisstankar finns gäller andra förutsättningar.

– Då finns andra verktyg vi kan använda oss av.

Det kan bland annat röra sig om frivilliga samtal med personen i fråga.

– Det kan vi göra i de fall vi bedömer att det behövs, säger han.

Om en person anses utgöra ett säkerhetshot och inte är svensk medborgare kan Säpo även försöka få personen utvisad, men det kan alltså inte bli aktuellt med de nu aktuella kvinnorna som är medborgare i Sverige.

I övrigt kan Wernstedt inte uttala sig om hur Säkerhetspolisen kan agera utan en konkret brottsmisstanke.

– Men det vi kan säga är att vi anpassar de metoder vi har efter det hot som personerna utgör.

Grogrund för extremism

Ett bekymmer för Säpo är att de miljöer som personerna kan ha radikaliserats i innan de anslöt till IS inte sällan finns kvar när de återvänder till Sverige.

– Det är något som flera delar av samhället behöver jobba mot, säger Gabriel Wernstedt.

Den svenska beredskapen för att hantera återvändare från konfliktområden har dock höjts väsentligt de senaste åren, menar han.

– För fem år sedan var Säkerhetspolisen relativt ensamma i arbetet med att hantera personer som återvände från konfliktområden. I dag är vi flera myndigheter som står sida vid sida och arbetar med detta.