Säkerhetspolisen (Säpo) har analyserat den senaste tidens utveckling i Afghanistan och slutsatsen är att det som sker kan få konsekvenser även för säkerhetshotet mot Sverige.

Bland de aktörer som Säpo följer finns de som redan nu hyllar händelseförloppet.

– Vi ser att det finns de som applåderar det som sker och tycker att det är en bra sak, inte minst tajmingen av det hela, som nästan är på dagen 20 år sedan terrordåden i USA den 11 september, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säpo, till TT.

Däremot finns inga tydliga tecken på att händelseutvecklingen har fått våldsbejakande extremister i Sverige att agera.

– Vi ser inte någon direkt attentatsplanering. Vi ser inte heller något stort eller samordnat stöd för de som tagit över makten i Afghanistan nu, eller en önskan att vilja resa i den omfattningen vi såg när IS utropade sitt kalifat 2014, säger Ahn-Za Hagström.

Delta i terrorträning

Men talibanernas framgångar, och att terrorgruppen Islamiska staten (IS) också visat sin styrka i Afghanistan, kan inspirera personer i de svenska hotmiljöerna. Säpo utesluter inte att extremister framöver kan lockas att ta sig till landet för att delta i terrorträning eller terrorplanering.

– På lång sikt är det möjligt att enskilda individer kommer att utveckla en avsikt att vilja resa till Afghanistan, säger Ahn-Za Hagström.

Säpo observerar även vad som sker bland tongivande personer i de våldsbejakande extremistmiljöerna.

– Vårt uppdrag handlar inte bara om de som begår brotten utan också om dem som påverkar brottsligheten, de som underlättar, finansierar och så vidare. Just personer som har en viss status i olika kretsar och som uttrycker sig positivt om det som sker nu – det skulle kunna övergå till att också uppmana till ett resande, säger Ahn-Za Hagström.

Varningen ska ses mot bakgrund av resandet till jihadistgrupper i Syrien och Irak, framför allt Islamiska staten (IS), som fullkomligt exploderade runt 2013–2014. Sverige blev ett av de europeiska länder varifrån flest personer åkte, sett till befolkningsmängd.

Terrorgruppens segertåg fick stora konsekvenser för säkerhetshotet mot väst. Under flera år skakades Europa av terrordåd som utfördes både av återvändande IS-terrorister och jihadister som aldrig rest, men som hörsammat uppmaningen från IS-ledaren om att "gör vad du kan med de medel du har".

Inga globala ambitioner

Ahn-Za Hagström konstaterar samtidigt att många omständigheter ser annorlunda ut nu jämfört med då.

– Talibanerna som nu har tagit makten i Afghanistan har inte på samma sätt som IS uppmuntrat till attentat i västvärlden och har inga globala jihadist-ambitioner, säger hon.

– Men det viktigaste för oss är i vilken mån som olika grupperingar och organisationer kommer att tillåtas att verka i och från Afghanistan när det gäller just attentat i västvärlden.

Talibanernas löften om att inte ge al-Qaida och andra terrorgrupper en fristad i landet är enligt henne än så länge svåra att bedöma.

Säpo ser också hur händelserna i Afghanistan utnyttjas av våldsbejakande högerextremister för att elda på och sprida skrämselpropaganda.

– Inte minst när vi pratar om flyktingströmmar. Även om det i dagsläget inte ser ut att bli samma inflöde av flyktingar som 2015 är det ändå något som finns med i de våldsbejakande högerextremisternas narrativ, exempelvis att "alla flyktingar är terrorister". Man använder det som sker för att polarisera och få ut sitt budskap och rekrytera till sin verksamhet, säger Ahn-Za Hagström.

Bekämpa grogrunden

Samtidigt noterar Säpo hur gränsen mellan extremism och våldsbejakande extremism alltmer suddas ut.

– Extremister, de som bara tycker saker, låter alltmer som de våldsbejakande. De uttrycker sig på ett sätt som gör att det kan påverka brottsligheten. De bidrar till en känsla av att "vi är många som tycker som jag gör", och det kan tolkas av våldsbejakande individer som att de har rätten på sin sida att agera, säger Ahn-Za Hagström.

De svenska extremistmiljöerna har gått från några hundra för tio år sedan till att i dag omfatta tusentals. Att bryta tillväxten till extremistkretsarna är en oerhört viktig uppgift framöver, poängterar Ahn-Za Hagström.

– Vi som samhälle behöver hjälpas åt att se till att de här krafterna inte får fotfäste. Att de inte får verka utifrån plattformar som exempelvis är finansierade av skattebetalares medel, att de inte får stå oemotsagda. Men det handlar också om att erbjuda alternativ. Vi vet att våldsbejakande extremister ofta riktar in sig på personer som står utanför. Kan vi bryta det mönstret och erbjuda andra sammanhang för de här många gånger unga individerna kan vi bryta den spiralen.

TT: Är det ens möjligt att bli av med extremistmiljöerna?

– Målsättningen är att begränsa möjligheten för de våldsbejakande extremistmiljöerna att verka i så hög utsträckning som möjligt. Det utgår från Säkerhetspolisens uppdrag, det vill säga de brottsliga metoderna, det som kränker andra människors fri- och rättigheter och som syftar till att skapa en annan samhällsordning – det vill vi inte ha. Däremot åsikterna, det är en helt annan sak, och människors åsikter är inte en fråga för Säkerhetspolisen.