Säpo varnar för ökad desinformation på nätet

Säkerhetspolisen varnar nu för vad man menar är ökad desinformation och extremistisk propaganda på internet kopplat till pandemin. –Det är viktigare än någonsin att vara källkritisk, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för författningsskydd och kontraterrorism på Säpo till TT.

"Det finns en risk att man luras att dela propaganda som man inte alls hade för avsikt", säger Susanna Trehörning, biträdande chef för författningsskydd och kontraterrorism på Säkerhetspolisen. Arkivbild.

"Det finns en risk att man luras att dela propaganda som man inte alls hade för avsikt", säger Susanna Trehörning, biträdande chef för författningsskydd och kontraterrorism på Säkerhetspolisen. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Extremism2022-01-19 06:07

Säkerhetspolisen ser just nu ett "ökat flöde" från framför allt högerextremistiska kretsar kring pandemirelaterade frågor. Även främmande makt bedöms kunna ligga bakom spridandet av desinformation på nätet, enligt Säpo.

– Frågorna kring corona, vaccinationer och restriktioner och annat är något som engagerar väldigt många människor. Vid sådana tillfällen är risken för spridning av desinformation och propaganda mycket större, och det är det vi ser nu, att det faktiskt ökar, säger Susanna Trehörning.

Det är i första hand de våldsbejakande högerextrema miljöerna som nu arbetar aktivt med den här typen av desinformation och propaganda på sociala medier i frågor kopplade till pandemin. En metod är att förmedla innehållet i kommentarsfält i vad som till synes är harmlösa inlägg, som människor uppmanas att gilla och dela vidare.

– Det finns en risk att man luras att dela propaganda som man inte alls hade för avsikt. Inlägget kan handla om att stötta den hårt arbetande vårdpersonalen, men i kommentarsfälten döljer sig något annat, eller så står avsändaren för något helt annat.

Samhällskollaps

Från den högerextrema miljön handlar propagandan som Säpo ser bland annat om att splittra och polarisera, och att accelerera den samhällskollaps man önskar se. Främmande makt vill framför allt måla ut Sverige som ett land i förfall och underblåsa sin egen propaganda.

– Främmande makt använder gärna proxys, alltså någon annan som skickar ut budskapen, vilket gör det svårare att spåra den riktiga avsändaren.

Liksom tidigare pekar Säpo ut Ryssland, Kina och Iran som de länder som främst ägnar sig åt den här typen av säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

– Vi vet bland annat att Ryssland gärna bedriver påverkansoperationer via proxys, säger Susanna Trehörning.

Frihetsrörelsen

Ett aktuellt exempel där engagemang kopplat till pandemin delvis kapats av högerextremistiska miljöer är den så kallade Frihetsrörelsen, som under det gångna året ordnat flera coronaprotester såväl i Stockholm som Göteborg och Malmö.

Enligt den antirasistiska stiftelsen Expo, som bevakar högerextrema rörelser, har bland annat aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) deltagit vid demonstrationerna.

Nästa vecka planerar rörelsen ännu en demonstration i Stockholm.

– Vi har sett att den högerextrema våldsbejakande miljön har närvarat vid de här demonstrationerna och det är något som vi följer, säger Trehörning.

– Det är en typ av plattform som är intressant för dem att utnyttja. Precis som nätet är en plattform att utnyttja är också en demonstration med mycket folk som samlats kring en specifik fråga ett tillfälle att få ut sina budskap och sin propaganda.

Tänk efter

Trehörning framhåller att demonstrationsfriheten är en av de viktigaste fri- och rättigheterna i en demokrati, men hon uppmanar människor som deltar att vara alerta på förhand, precis som när man tar del av information på nätet.

– Det är viktigt att tänka till: vad är det jag vill göra och vad står jag för? Och inte dras med i något som man inte hade tänkt innan. Utan att man tänker ett varv innan och är medveten om vilka krafter som kan finnas i demonstrationståget och som vill utnyttja situationen och kidnappa den för syften som man inte står bakom. Då måste man ta ansvar och ta avstånd från dem, säger Susanna Trehörning.

Fakta: Källkritik – tänk på detta
Vem är avsändare för informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.
Vem tjänar på att du sprider informationen?
Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en pålitlig källa som tidigare har levererat bekräftad information?
Kan du hitta informationen i andra källor? Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet. Verkar det vara "för bra för att vara sann" är det oftast det.
Leta efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar sådant som förstärker din nuvarande åsikt.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!