Terrorgruppen al-Qaida och andra jihadistgrupper firar utvecklingen i Afghanistan som en seger inte bara för talibanernas sak, utan för hela den globala militanta islamismen.
– För jihadismen är det jättestort att talibanerna återupptagit sitt styre nästan på 20-årsdagen av 11-septemberattentaten och den efterföljande invasionen, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.
Många fruktar nu att Afghanistan på nytt ska bli en fristad för terroristgrupper.
Talibanerna har lovat att det inte ska bli så, men redan finns krigare från såväl al-Qaida som Islamiska staten (IS), och även många andra jihadistgrupper, i regionen. Magnus Ranstorp liknar det vid en "krutdurk".
– Det här är inget problem som försvinner. Det får syre på olika platser där det slår gnistor och just nu är det en jätteeld i Afghanistan, säger han.
Gifter sig med varandra
Så sent som i juni slog en underrättelsebaserad FN-rapport fast att det inte finns några tecken på att talibanerna och al-Qaida är på väg att bryta med varandra. Tvärtom har banden snarast fördjupats genom att man gift sig mellan grupperna och stridit tillsammans.
– De har ett enormt tålamod, som är långt utöver våra kortsiktiga politiska och militära agendor, säger Ranstorp.
Totalt beräknas enligt rapporten uppemot 10 000 utländska militanta extremister finnas i Afghanistan. Främst rör det sig om individer från Centralasien, norra Kaukasus i Ryssland, Pakistan och den kinesiska provinsen Xinjiang.
Majoriteten ska vara anslutna till talibanerna, men en stor andel stöder också al-Qaida, medan en mindre grupp, runt 1 500–2 000 individer, bedöms vara allierade med IS gren i landet, enligt FN.
Dessutom påstås talibanerna nu ha släppt ett stort antal tidigare al-Qaida- och IS-krigare ur fängelser. Men det kommer att ta tid innan situationen utvecklar sig till våldshandlingar som kan hota väst, tror Magnus Ranstorp.
– Även när talibanerna kom till makten första gången (1996 reds anm) dröjde det. Det är många ingredienser som ska till för att de ska bygga upp en riktigt stor plan mot väst.
IS i konflikt med talibanerna
Det är också viktigt att förstå skillnaden mellan talibanerna och grupper som al-Qaida eller IS, påpekar Michael Krona, medieforskare vid Malmö universitet som länge har studerat IS propaganda.
Talibanerna har inte samma visioner som de transnationella terrorrörelserna, utan är framför allt intresserade av att bygga upp sitt politiska samhällssystem i Afghanistan.
– Talibanerna ignorerar IS just nu, för de jobbar med att övertyga folket om att de kan styra ett land, säger Michael Krona.
För terrornätverkens del kan det innebära en möjlighet att avancera.
– Inte minst al-Qaida har väntat väldigt många år på att få en möjlighet att bygga upp sin stora verksamhet. Det här kan ge dem den möjligheten, säger Krona.
Samtidigt jobbar IS hårt på att positionera sig som den enda "rena" islamistiska gruppen i landet. Terrorgruppen har alltid legat i stark konflikt med talibanerna som man anser svikit den sanna jihadismen genom att förhandla med USA.
De mest hårdnackade
I propagandakanaler kallas talibaner för "fega kräk" och utmålas som fiender och legitima mål, enligt Krona. På så sätt hoppas IS också kunna locka över missnöjda talibaner och andra för att få sina egna led att växa.
Ingen av forskarna bedömer att händelserna i Afghanistan påverkar svenska jihadister på något avgörande sätt i nuläget.
– Om al-Qaida skulle börja arbeta mer offensivt propagandamässigt tror jag att det kan locka några stycken, de mest hårdnackade. Men inte som IS i Syrien och Irak, säger Magnus Ranstorp.
– Kommer du från arabvärlden är det ganska främmande att åka till Afghanistan och Pakistan. Det har mycket att göra med kulturella och etniska aspekter och alla de konfliktlinjer som finns både inom länder och mellan regioner, fortsätter han.
"Bättre lagar"
Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) konstaterar att talibanernas uttalade ambition är att bygga ett islamistiskt emirat i Afghanistan, inte ett globalt kalifat som IS. Men det lyft som talibanernas framgångar skapat bör inte underskattas.
– Talibanerna har hyst terrorister förut. Men samtidigt är det nu, som vi uppfattar det, så att talibanerna vill skapa en bild av sig själva som en administration som ska bli erkänd. Att då upprepa det man gjorde när man beskyddade al-Qaida efter 11-septemberattentaten skulle innebära att man får allas blickar på sig igen. Det var ju det som föranledde invasionen 2001, säger Jonas Trolle, chef för CVE.
Om svenska jihadister så småningom ändå skulle attraheras av budskap från militanta extremister i Afghanistan står Sverige betydligt bättre rustat i dag än för tio år sedan, anser han.
– Det finns en större erfarenhet, kunskap, beredskap och också förbättrad lagstiftning från svensk sida, som ger oss bättre möjligheter att ta itu med det. Vi har exempelvis ett reseförbud och kunskapen om krigsförbrytelser och terrorbrott har ökat, säger Jonas Trolle.
