Storebror Arvid far omkring i köket i villan i Västerby utanför Hedemora, på jakt efter en ballong som inte får nudda marken. Vid köksbordet ammar mamma Cecilia lillasyster Elvira.

– Nu gillar hon tittut, säger Arvid och sneglar mot systern.

Cecilia och Joakim Cederstrand Schön började längta efter barn redan 2015. Förhoppningen var två barn, precis som när de själva växte upp.

– Det kändes väldigt viktigt från start. Och ännu mer viktigt när Arvid började bli så stor att han frågade varför han inte hade något syskon, berättar Cecilia.

Vill ge barnet syskon

Men resan mot två barn skulle präglas av psykisk ohälsa, tuffa medicinska behandlingar och ett ultraljud där barnets hjärta inte slog.

Deras dröm om två barn är långtifrån unik.

– Mänskligt, biologiskt, psykologiskt är det väldigt många som önskar ett barn till, säger Gunilla Sydsjö, professor och beteendeterapeut vid Linköpings universitetssjukhus.

Hon träffar par och ensamstående som behöver stöd i att hantera att det andra barnet inte kommer. Att ge sitt barn ett syskon är ofta centralt.

Det kallas sekundär infertilitet, när man efter en första graviditet inte lyckas bli gravid på nytt. Cecilia och Joakim Cederstrand Schön tycker att det är något som det pratas för lite om.

– Det är en kamp, det är kris. Det är en jättetuff resa att gå igenom. För oss tog den över allt, säger Cecilia.

Cecilia misstänkte tidigt att hon skulle kunna ha svårt att bli gravid eftersom hon har endometrios. 2016 sökte hon och Joakim hjälp på en fertilitetsklinik i Stockholm.

"Grät dygnet runt"

Den första IVF-resan kändes lång och Cecilia mådde dåligt av alla hormoner hon fick.

– Jag bara grät. Alltså, jag grät dygnet runt. Det var fruktansvärt, berättar hon.

Det första försöket fick avbrytas i förtid. Men efter sommaren kom vändningen och Cecilia blev gravid. Graviditeten var fylld av oro, och förlossningen slutade i ett akut kejsarsnitt. Men han var här, sonen Arvid.

Ungefär 10–15 procent av alla par har svårt att få barn på egen hand och behöver medicinsk hjälp. Problemen kan bero på spermierna, livmodern, äggen eller en kombination av orsaker. I vissa fall hittar läkarna ingen förklaring.

Vid sekundär barnlöshet kan även den första graviditeten spela in, berättar Camilla Stenfelt, fertilitetsläkare och verksamhetschef på Livio Fertilitetscentrum Gärdet i Stockholm.

– Det kan exempelvis handla om komplikationer som tillstött. Det kan vara en sammanväxning i livmodern eller en infektion efter förlossningen, säger hon.

Tror på färre trebarnsfamiljer framöver

En vanlig orsak till att par söker hjälp är kvinnans ålder, fortsätter Camilla Stenfelt. De äldsta kvinnorna erbjuds då äggdonation.

– Förut var det enstaka som var 41 och 42. Nu har vi 43-åringar och till och med 44-åringar som kommer. Det är många fler i den åldersgruppen nu, säger hon.

Kvinnor i Sverige blir allt äldre när de får sitt första barn. Man vet inte om det här även leder till att fler får problem när de försöker skaffa ett andra barn.

I villan i Västerby utanför Hedemora turas Cecilia och Joakim om att gunga lilla Elvira på armen samtidigt som de berättar.

Parets syskonförsök inleddes med två misslyckade IVF-försök. Kort efter det andra försöket blev de spontant gravida. Men glädjen förbyttes snart i sorg. Under ett ultraljud i vecka 13 visade det sig att barnets hjärta inte slog.

– Det var tufft... Jag tänkte att nu är det vår tur. Och så var det inte det, säger Cecilia.

Cecilia och Joakim flyttade från Stockholm till Cecilias hemtrakter i södra Dalarna. De gjorde fyra IVF-försök till. Utan att bli gravida.

30 000 kronor för ett äggplock

Kampen för ett syskon slet på familjen. Cecilia var sjukskriven i perioder. Det var svårt att fokusera helt på sonen Arvid samtidigt som försöken att få ett syskon tog mycket tid och energi. Cecilia och Joakim funderade på hur länge de skulle orka.

– Var drar man gränsen och när? När ska man säga att nu måste vi gå vidare? säger Cecilia.

Dessutom kostade behandlingarna mycket pengar. 30 000 för ett äggplock och 18 000 kronor i snitt för varje återföring av ett befruktat ägg.

– Vi har haft tur som har haft möjligheten. Men det har ätit upp besparingar, säger Cecilia.

Efter sex IVF-försök hade paret fortfarande inte blivit gravida. Hösten 2021 opererade Cecilia sin endometrios. Den ena äggledaren och äggstocken visade sig vara skadade och vätskefyllda.

– Läkaren sa att det antagligen var därför som graviditeten inte hade tagit sig, säger Cecilia.

Visade ett svagt, svagt streck

Efter alla IVF-försök orkade Cecilia och Joakim inte längre prata lika mycket om sin kamp med omgivningen. De upplevde att de isolerade sig mer och mer. Något som är vanligt, enligt beteendeterapeuten Gunilla Sydsjö.

– Känslan kan vara att det är svårt att säga att man önskar ett barn till. En del upplever att omgivningen tycker att man ska vara tacksamma över att man i alla fall har fått ett barn, säger hon.

Nästa IVF-försök skulle innebära många tårar – men även stor lycka. Cecilia grät när ett svagt streck syntes på graviditetstestet. Hon grät under ultraljudet på Mora lasarett, som hon fick göra ensam eftersom det var pandemi.

"Kan lämna det bakom oss"

Men den här gången syntes ett friskt hjärta. Joakim och lille Arvid mötte Cecilia utanför.

– Vi hade förvarnat Arvid om att när mamma kommer ut så kommer hon att gråta. Och det kan antingen vara glada tårar eller ledsna tårar. Och så berättade vi för honom att han skulle bli storebror. Det var helt magiskt, säger Cecilia.

– Efter det upprepade han hela tiden att han skulle bli storebror, till alla vi träffade, berättar Joakim.

Lilla Elvira börjar vakna till i pappa Joakims famn. Nacken är fortfarande ostadig, händer och fötterna små.

Nu börjar en ny fas för familjen, efter totalt sju års kamp för att få de båda barnen.

– Jag tror inte vi har förstått hur mycket det här har påverkat oss förrän nu, när Elvira är här. Nu kan vi lämna det här bakom oss, säger Cecilia.