Den som vill stycka av sin tomt eller få mark uppmätt behöver vända sig till Lantmäteriet. Men att köpa en tjänst av myndigheten kan bli dyrt och handläggningen kan dra ut på tiden. Dessutom är det svårt att på förhand skapa sig en bild av vad det kommer att kosta. Detta är delar av den kritik som Riksrevisionen framför mot Lantmäteriet, efter att ha granskat myndigheten.
– Handläggningstiderna är inte bara långa utan har blivit allt längre över tid. Avgifterna har också ökat i betydligt högre takt än inflationen utan att vi har kunnat se någon riktigt naturlig förklaring till detta, säger Ingemar Delveborn, projektledare för Riksrevisionens granskning.
– Det gör att det är väldigt dyrt. Sådana här saker kan kosta väldigt mycket i dag, säger Ingemar Delveborn.
Som myndighet har Lantmäteriet monopolställning, också vilket gör att ingen annan kan konkurrera med prisbilden.
Regelverk från 70-talet
De långa handläggningstiderna kan delvis förklaras av att det saknas lantmätare – myndigheten lider helt enkelt av personalbrist. Riksrevisionen föreslår därför att regelverket förenklas, så att handläggningstiderna kan kortas.
– Det har man gjort i andra länder, till exempel i Finland, och det kan man göra här också.
Enligt Ingemar Delveborn går det i dag snabbare att få igenom en bygglovsansökan hos kommunen än att till exempel få en tomt uppstyckad. Han understryker att regelverket, som är från 70-talet, bör ses över i grunden.
– Det är väldigt föråldrat. Man skulle behöva modernisera det här, då skulle också handläggningen gå mycket snabbare.
Välkomnar granskning
Lantmäteriet å sin sida välkomnar Riksrevisionens granskning.
– Vi delar deras analys och bakgrund till våra utmaningar, säger Tove Elvelid, verksamhetsområdeschef för Fastighetsbildning på Lantmäteriet.
Hon menar att arbetsmarknaden för samhällsbyggnadssektorn varit het under många år.
– Det gör att vi har betydligt mycket svårare att behålla och rekrytera erfaren personal.
Enligt Tove Elvelid har Lantmäteriet försökt effektivisera arbetet på flera sätt, men att detta sammantaget inte räcker.
– Alla ansträngningar som vi har gjort, och som vi jobbar med just nu, kommer inte att säkerställa att vi har tillräckligt mycket kompetens för att klara vårt uppdrag på ett fantastiskt bra sätt under de kommande åren. Där krävs större förändringar i strukturen.
Kundbehov | 2018 | 2019 | 2020 | Förändring 2018–2020 |
Privat bostadsbyggande | 62 | 66 | 70 | + 12,9 procent |
Privat mark- och fastighetsutv. | 43 | 44 | 49 | + 14,0 procent |
Kommersiell/offentlig mark- och fastighetsutv. | 52 | 56 | 58 | + 11,5 procent |
Jord- och skogsbruk | 48 | 52 | 56 | + 16,7 procent |
Samhällsservice | 77 | 92 | 112 | + 45,5 procent |
Infrastruktur | 139 | 164 | 157 | + 12,9 procent |
Fastighetssamverkan och gemensamt nyttjande | 108 | 125 | 136 | + 25,9 procent |
Totalt | 58 | 64 | 67 | + 15,3 procent |