Patrik Bohman, miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) aqua, har nyss besökt fiskare vid sjöarna Vättern, Hjälmaren och Vänern och konstaterar att tillgången är stor.
– Det kan nog bli ett väldigt bra kräftår spår de här yrkesfiskarna, säger han.
Några exakta kvantiteter är svårt att tala om men Patrik Bohman tror att årets goda tillgång på kräftor eventuellt skulle kunna få priset att gå ned.
De varma temperaturerna är den främsta orsaken till de gynnsamma förhållandena. I Vättern, som är en kallvattensjö, har även bristen på vind gjort att kallvattnet stannat nere på botten.
Ömsar skal
– Temperaturen styr hur ofta kräftorna kan ömsa skal, och när de ömsar skal växer de en liten bit. Så temperaturen i sjön är helt avgörande för kräftornas tillväxt.
Värmen har gjort att både honor och hanar hunnit ömsa skal, vilket honorna inte alltid hinner eftersom de bär på rommen till juni–juli.
Och även om yrkesfisket redan är i full gång är augusti, som traditionen bjuder, den perfekta tiden för att få stora kräftor eftersom de då haft hela sommaren på sig att växa till sig.
TT: Kommer framtidens varma somrar att ge oss mer kräftor?
– Det vet vi inte. I en sjö som Vättern som är så stor kommer det inte att ske så stora temperaturändringar under 50 eller 100 år. Kanske någon enstaka grad men det är ju väldigt lite.
Men i slättlandssjöar som Hjälmaren blir temperaturhöjningarna mycket större, vilket kommer leda till en förändring för hela ekosystemet, menar Patrik Bohman.
För hårt fiskad
Varje år tas cirka 1 500 ton kräftor upp i Sverige, av både yrkesfiskare och privatpersoner. Men för att förse svenskarna behövs ytterligare 4 000 ton utländska kräftor, ofta importerade från Spanien eller Kina. Svenskarna beräknas i snitt äta ett halvt kilo var per person.
– Det är i stort sett bara vi och finnarna som äter på det här sättet, säger han.
Patrik Bohman spår ett stort problem med att fiska för hårt på bestånd av signalkräftor, vilket man bland annat gör i Vättern. Och där kan det bli ett hårt slag mot yrkesfisket eftersom kräftorna i dag utgör 90 procent av fiskarnas årliga inkomster.
– Det kommer vi se om några år. Man plockar bort de stora storlekarna och så stannar de små storlekarna kvar och slåss om maten. Till slut finns det ingen mat kvar och då stannar de i storlek, det är ingen som vill äta så små.
Konkurrensen om födoresurser och därmed låg tillväxt ser man framför allt i näringsfattiga sjöar som Vättern, som inte hinner producera föda i den omfattning som antalet kräftor kräver.
Patrik Bohman tycker att man bör se över förvaltningen av fisket. Han önskar att myndigheter, yrkesfiskare och fiskevattenägare satte sig ner och diskuterade eventuella förvaltningsstrategier.