Kylig sommar kan försena kräftfisket

Det traditionella startskottet för kräftsäsongen har redan gått. Men den kyliga sommaren kan försena fisket. Om vattnet är för kallt är nämligen kräftorna mindre benägna att frestas av lockbetet i burarna.

Den kyliga och blöta sommaren har inte gjort kräftfisket gott - nu kan fisket försenas. Arkivbild.

Den kyliga och blöta sommaren har inte gjort kräftfisket gott - nu kan fisket försenas. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

Fiske2023-08-22 05:10

I början av sommaren, när det var varmt, var kräftfisket gott. Men sedan kylans intåg i juli har det blivit sämre.

Det vittnar yrkesfiskare vid Vänern och Vättern om, som Patrik Bohman, miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har varit i kontakt med.

Orsaken är att kylan har bidragit till att temperaturerna i sjöar och vattendrag har sjunkit, vilket gör kräftorna mindre hungriga och således mindre benägna att frestas av lockbetet i burarna.

– För att kräftorna ska bli aktiva, hungriga och krypa in i burarna behöver de en temperatur på omkring 17-18 grader. Är det kallare än så, som 13-14 grader i vissa vatten, så blir de inaktiva. De får inget födobeteende, stannar kvar på botten och är väldigt svåra att få i gång, säger Patrik Bohman.

Dålig ingrediens

Om vattnet är för kallt avvaktar dessutom kräftorna med att ömsa sina skal - en process som är en förutsättning för att de ska växa sig stora och fina.

– De måste byta skal för att växa, säger Patrik Bohman.

Även de stora regnmängderna som bitvis har fallit över landet under sommaren, inte minst ovädret Hans i början av augusti, är en dålig ingrediens för gott kräftfiske.

– Höga vattenflöden kan föra med sig ökad sedimentation och det tycker inte kräftorna om. Det lägger sig som damm över botten och påverkar deras naturliga habitat. Då blir de också inaktiva, säger Patrik Bohman.

Det traditionella startskottet för kräftsäsongen gick den 7 augusti. Hur länge den pågår varierar - men vanligast är att den pågår ända till slutet av september.

Säsong kan försenas

Den kalla och blöta sommaren kan dock leda till att årets säsong försenas.

– Och blir fisket alldeles försenat så att man inte får några kräftor före senare delen av september blir det dåligt fiske, för då börjar vattentemperaturen att gå ned. Sedan börjar kräftornas lekperiod i oktober och efter den är de väldigt inaktiva fram till juni, säger Patrik Bohman.

Hur fiskelyckan ser ut på andra håll i landet är, enligt Patrik Bohman, svårt att sia om. Men troligtvis ser den väldigt olika ut, säger han.

– Det har varit varmare på vissa ställen och kallare på andra. Det har regnat mycket på vissa ställen och mindre på andra. Vissa sjöar och vattendrag kommer ha bättre fiske och andra sämre. Och så har det alltid varit, det är lokala klimatfaktorer som spelar roll.

Kräftskivan i fara?

Den som har en kräftskiva inplanerad den närmsta tiden och vill ha svenska kräftor på bordet behöver dock inte vara orolig.

Säsongen har än så länge bara börjat och än finns det gott om utrymme för temperaturerna att stiga till mer optimala nivåer innan höstkylan tar vid och de sjunker igen, säger Patrik Bohman.

– Det finns all möjlighet för kräftfisket att förbättras, det tror jag definitivt. Generellt sett så tror jag till och med att det i slutändan blir ett liknande kräftfiske i år som under ett normalår.

Fakta: Kräftor och kräftfiske

I Sverige finns två arter av sötvattenskräftor: den ursprungliga flodkräftan och den introducerade signalkräftan.

Signalkräftan finns framför allt i södra och mellersta Sverige, ungefär upp till Dalälven där flodkräftan tar vid. Några illegala utsättningar av signalkräfta finns även norröver men dessa tar sig sällan i någon större omfattning.

Vättern är den enda sjö i Sverige där det är tillåtet för allmänheten att fiska kräftor på allmänt vatten utan särskilt tillstånd. Fisket får ske tre på varandra följande helger med start den sista fredagen i augusti. Annars är det privata vatten som gäller.

I Sverige fiskas ungefär 2 500 ton kräftor varje år, men för att täcka svenskarnas behov behövs ungefär en lika stor mängd importeras. De importerade kräftorna kommer bland annat från Spanien, Turkiet och Kina.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!