Färre insatser än väntat för fjällräddningen

Trycket från turister som vill semestra i de svenska fjällen har ökat jämfört med förra sommaren. Trots detta har Fjällräddningen inte haft mer att göra hittills i år.

Hittills i år har Fjällräddningen inte haft mer att göra än ifjol, trots att ännu fler har lockats till fjällen. Arkivbild.

Hittills i år har Fjällräddningen inte haft mer att göra än ifjol, trots att ännu fler har lockats till fjällen. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Fjällräddning2021-08-18 05:30

Fjolårets vandringsfeber håller i sig.

Vid Svenska turistföreningens (STF) fjällstationer och fjällstugor ökade antalet bokade gästnätter med 17 procent för perioden juni till september i år jämfört med samma period 2020.

Under perioden 1 juni till 31 juli gjorde Fjällräddningen i år precis som i fjol 72 insatser, en ökning jämfört med både 2019 och 2018. Det har framförallt handlat om insatser vid enklare skador, som en bruten fotled, ett söndervridet knä eller upplevt tryck mot bröst eller hjärta. Flest utryckningar har gjorts i Norrbotten liksom Jämtlandsfjällen.

Väntat sig fler

Rickard Svedjesten, ordförande för Svenska fjällräddares riksorganisation, hade väntat sig fler räddningsinsatser i sommar med tanke på det höga trycket. Han tror att det vackra sommarvädret är den viktigaste förklaringen.

– De gånger det har varit nederbörd har det varit väldigt mycket nederbörd och då har man undvikit att ta fjällturen just de dagarna, säger han.

Även i år har fjällkedjan lockat en mängd nya vandrare – och Rickard Svedjesten tror att svenskarnas intresse för fjällen är här för att stanna.

– Alla har fått en väldig mersmak, även de som var förstagångsbesökare i fjol i svenska fjällvärlden har kommit tillbaka.

Han vill ge beröm till de återvändande förstagångsbesökarna som i år har haft lite mer vana på fjället och sökt ytterligare information.

Lång bit kvar

Men fjällvandrarsäsongen är långt ifrån slut, bara halva barmarkssäsongen har passerat och höstens färgprakt brukar locka ett stort antal gäster.

Och med hösten kommer kylan, något som brukar resultera i fler räddningsinsatser.

På vintern kan Fjällräddningen använda snöskoter, men under barmarkssäsongen får fjällräddarna många gånger gå när sikten är för dålig för helikopter och terrängen för brant för fyrhjuling.

– Blir man sittande några timmar på fjället i väntan på hjälp så blir man väldigt kall, då är det väldigt viktigt att man har med sig förstärkningsplagg.

Förutom rätt utrustning betonar Svedjesten vikten av att hålla koll på vädret.

– Det kan ju vara väldigt bra väder i Östersund och så åker man en timme upp till fjället och så kanske det börjar snöa.

Men mycket av det som händer kan vara svårt att förutse, även om man är rutinerad.

– Man ska ju inte tro att de som gör illa sig eller behöver fjällräddning är knäppskallar, det kan vara oländig terräng, man kan halka och bryta en fotled, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!