Genom att analysera tandsten från brunbjörnar från 1840-talet fram till 2016 har forskare kunnat följa antibiotikaresistens i naturen.
Studien är den första där forskarna använt museisamlingar för att följa antibiotikans effekter under hela den tid människan använt det, skriver Uppsala universitet i ett pressmeddelande. Förutom Uppsala universitet ligger Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) samt Naturhistoriska riksmuseet bakom studien.
Tandsten förändras inte genom åren vilket gjort det möjligt att analysera bakteriefloran i björnars munnar. Forskarna letade särskilt efter bakteriegener som ger resistens mot antibiotika.
"Mängden sådana gener följer användningen av antibiotika i Sverige med en ökning under 1900-talet och sedan en minskning under de senaste 20 åren", säger Jaelle Brealey på NTNU.
Till sin förvåning hittade forskarna lika höga nivåer av antibiotikaresistenta bakterier hos björnar som levde i avlägsna områden som hos dem som levde nära tättbefolkade. Det tyder på att förekomsten av resistenta bakterier och antibiotika i miljön är omfattande, enligt forskarna.
Sedan Sverige dragit ner på användningen av antibiotika har det också gett färre resistenta bakterier i björnarnas munnar.