Programmet har pågått under sex år och är den mest omfattande studien av globala institutioners legitimitet som gjorts hittills. Bland annat har en opinionsundersökning i runt 80 länder genomförts.

Forskningsprogrammets resultat visar att de som benämns som elit, alltså personer i ledande ställning inom till exempel politiska partier, näringsliv och forskning, har större förtroende för de globala institutionerna än snittet.

Svår klyfta

– Vi vet att för att internationella organisationer ska kunna få stöd för ambitiösa målsättningar och ta sig an gränsöverskridande problem så krävs också stöd från befolkningen i dessa länder, säger Jonas Tallberg, forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som också lett forskningsprogrammet.

– Med en klyfta mellan eliten och medborgare så är det tveksamt om man framöver kommer att kunna röra sig framåt och ta sig an dessa problem på det sätt som skulle vara önskvärt.

Från väst

Det finns också en klyfta i synen på de globala institutionerna mellan olika länder. Jonas Tallberg säger att att de organisationer som är ledande i dag, som till exempel Världsbanken, Världshandelsorganisationen och FN, ofta är skapade på initiativ av USA och dess västliga allierade under efterkrigstiden. Det innebär att de inte alltid har samma stöd hos alla länder.

– Vi ser i vår data att ryska eliter och medborgare är de absolut mest skeptiska gentemot de organisationer vi undersökt, jämfört med medborgare i till exempel USA och Tyskland.

Stabilt stöd

Men undersökningen visar också att förtroendet för de globala institutionerna har ett stöd som är ungefär konstant över tiden.

– Den ligger på en sorts medelhög nivå hos medborgare och framför allt hos eliten, säger Jonas Tallberg.