Totalt 80 000 svenska kvinnor lottades till två olika screeningmetoder. Bröstbilderna från hälften av kvinnorna granskades på traditionellt vis av två bröstradiologer utan stöd av artificiell intelligens (AI).

I den andra gruppen användes AI för att identifiera ökad risk för bröstcancer. I de utpekade riskfallen fick två radiologer granska bilderna, men övriga granskades bara av en läkare.

"Vi fann att granskning med AI resulterade i 20 procent fler cancerfall än i den grupp där två radiologer bedömde röntgenbilderna, men bara tre fler falska positiva, det vill säga där cancermisstanken försvann efter kompletterande utredning", säger forskaren Kristina Lång i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

AI-metoden ger också en tidsvinst – på de 40 000 AI-granskade kvinnorna sparades fem månaders radiologarbete in.

Studien, som har publicerats i The Lancet Oncology, behöver följas av fler innan säkra slutsatser kan dras, understryker hon. I en kommande studie där 100 000 kvinnor ingår ska forskarna gå vidare med undersöka mer djupgående vilka typer av cancer som upptäcks med AI-granskning respektive granskning utan AI.

Det viktigaste är att hitta de cancertyper som kan växa snabbt och sprida sig, framhåller Kristina Lång, som är docent i diagnostisk radiologi och överläkare.