I sju års tid har en forskargrupp hållit 400 fågelholkar i fem Malmöparker under uppsikt, för att ta reda på hur olika sorters träd påverkar fågellivet.
Forskarna har i studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Oecologia, gjort skillnad på inhemska och så kallade främmande träd. Exempel på inhemska träd är ek, bok och björk.
Främmande träd är, enligt definitionen forskarna använt i det här fallet, arter som har kommit till Sverige efter 1200-talet. Det innebär att arter som ginkgo, platan och hästkastanj räknas som främmande.
Resultaten visade att fåglarna, exempelvis blåmesar och talgoxar, var mindre benägna att häcka – alltså bygga bo och föröka sig – i parker där främmande trädarter dominerade.
Insekter gör skillnad
Sannolikheten för att fåglarna skulle häcka i parkerna i fråga varierade från år till år, men trenden var ändå tydlig: ju fler främmande träd, desto färre häckande fåglar.
Forskarna vägde även fågelungarna och fann att de som häckade i främmande träd vägde klart mindre än de som häckade i inhemska träd.
"Om man vill höra mer fågelkvitter på våren tror jag valet av stadsträd är en viktig faktor. Ökar man antalet inhemska arter i parker och grönområden kommer våra småfåglar sannolikt att trivas bättre i staden", säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand i urban ekologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Så varför? Enligt forskarna är svaret att främmande trädarter saknar en "evolutionär historik" med ekosystemet, vilket resulterar att det finns mindre föda för småfåglarna de främmande träden.
"Vi har tidigare visat att främmande trädarter har påtagligt färre insekter än inhemska träd, så effekten vi nu ser är sannolikt ett resultat av brist på föda för småfåglarna", säger Johan Kjellberg Jensen.
25 procent främmande
I Malmö är var fjärde träd av främmande art. Sådana träd planteras ofta med motivationen att de är mer härdiga, men det tycks alltså finnas avigsidor.
"Jag hoppas att stadsplanerare och andra aktörer tar del av den här forskningen och att vi kan utveckla metoder för att säkerställa ett fungerande ekosystem i våra städer", säger Kjellberg Jensen.
Han betonar också att det inte är så att de svenska trädarterna generellt är bättre än andra, utan att allt handlar om vad som passar den lokala miljön ur ett långt evolutionärt perspektiv.