Ett av de stora havsströmsvirvelområdena i Stilla havet har fått det inte särskilt smickrande namnet "Det stora Stillahavssopområdet". Här finns en stor mängd plast som flyter omkring, runt 79 000 ton på ett område på cirka 1,6 miljoner kvadratkilometer, mellan Kalifornien och Hawaii.
– Allt möjligt hamnar här. Det är inte en plastö, men det är definitivt stora mängder plast som hamnar här, säger forskaren Linsey Haram till BBC.
Forskare har i området undersökt föremål som är större än fem centimeter i diameter, och de har sett att någon form av marint liv bor i 90 procent av plastföremålen.
Kan leva länge
Det rör sig om anemoner, smådjur, blötdjur och krabbor. Många av djuren som hittades var sådana som normalt sätt lever i kustnära områden, inte tusentals kilometer ut till havs. Att smådjur kan färdas långa sträckor till havs händer så klart även naturligt, exempelvis på trägrenar och liknande.
Men att plasten är så svårnedbrytbar gör att den kan bli hem åt djuren betydligt längre än till skillnad från exempelvis trä, som bryts ned naturligt.
"Flytande plast skapar en mer permanent möjlighet för kustarter att förflytta sig över havsbassänger och med ett långsiktigt bestående habitat kolonisera det öppna havet", skriver forskarna i artikeln som publicerats i Nature.
Tsunamin gav kunskap
Insikten om hur havsskräp kan påverka ekosystemen kom bland annat efter tsunamin i Japan 2011, där en stor mängd bråte sveptes ut till havs. Flera marina arter som lever i Japan hittades vid liv på föremål som nådde USA:s Stillahavskust och Hawaii, efter att ha färdats 6 000 kilometer. Inte nog med att arterna hade överlevt – de hade dessutom förökat sig på bråten.
Forskarna befarar därför att plastskräpen ska föra med sig invasiva arter, vilket kan få svåröverskådliga effekter. Det kan "förändra havets ekosystem och förändra invasionsdynamiken på global skala, vilket talar för det akuta behovet av att ta itu med de olika och växande effekterna av plastföroreningar på land och i hav", skriver forskarna.