Möjligt att donera organ trots olika blodgrupp

Forskare har lyckats hitta en avgörande lösning för säkrare organdonationer mellan människor som har olika blodgrupper. Uppfinningen är svensk och betyder extra mycket för personer med en ovanlig blodgrupp.

Aizhou Wang en av forskarna bakom studien, visar hur den donerade lungan tvättas i EVLP-maskinen.

Aizhou Wang en av forskarna bakom studien, visar hur den donerade lungan tvättas i EVLP-maskinen.

Foto: University Health Network

Forskning2022-02-26 07:52

I Sverige väntar omkring 800 personer på att få ett organ från en donator. För att en transplantation överhuvudtaget ska bli aktuell är det många bitar som ska vara på plats. En av de viktiga är blodgrupperna. Om organet som ska transplanteras kommer från en person med en blodgrupp som inte ”passar ihop” med mottagarens är risken stor att organet stöts bort.

Nu har forskare i Kanada hittat ett sätt att tvätta donerade lungor så att de proteiner i blodet som triggar i gång mottagarens immunförsvar försvinner. Försöket publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

– Även om det går att transplantera över blodgruppsgränserna i dag så är det komplicerat och inte helt ofarligt. Att forskarna lyckats tysta ner de protein på lungorna som mottagarens immunförsvar reagerar på, det är fenomenalt, säger Sandra Lindstedt som är professor och överläkare i thoraxkirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Svensk uppfinning

Alla har någon av blodgrupperna A, B, AB eller 0. Kortfattat kan individer med blodgrupp 0 ge blod och organ till alla andra men bara ta emot av någon med 0. Det innebär att personer med blodgrupp 0 som behöver få ett nytt organ genom transplantation ofta behöver vänta länge.

– Tyvärr är det omkring 20 procents högre risk att en patient med blodgrupp 0 avlider i väntan på en donator än för patienter med en annan blodgrupp, säger Sandra Lindstedt.

De kanadensiska forskarna har nu testat metoden på lungor från en donator med blodgrupp A, lungor som av olika anledningar inte lämpade sig för en transplantation. Lungorna placerades i en specialbyggd hjärt-lungmaskin som ger förutsättningar som härmar kroppens och ser till att lungan kan behålla sin funktion. Maskinen är en svensk uppfinning och har utvecklats vid Skånes universitetssjukhus i Lund där Sandra Lindstedt är verksam.

Tvättas med magenzym

Den ena av lungorna behandlades med enzymer som vanligen finns i mag-tarmkanalen och som har förmåga att bryta ner proteiner. Därefter tillsatte forskarna 0-blod till respektive lunga. Den som hade tvättats med magenzymerna fortsatte att fungera bra medan den andra visade på reaktioner som sker hos lungor när de stöts bort.

Enligt forskarna bakom studien kommer försök att utföra en riktig transplantation med en behandlad lunga snart. Sandra Lindstedt är hoppfull och menar att om metoden fungerar på lungor så kommer det med största sannolikhet att fungera på andra organ som hjärta, njurar och lever.

Förutom blodgrupper finns det andra proteiner på organen som kan trigga immunförsvaret hos mottagaren och som gör att den som fått ett organ behöver ta läkemedel som dämpar immunförsvaret, ofta hela livet.

– Det här öppnar för immunmodulerande behandling av organ innan transplantation som på sikt skulle kunna innebära mindre eller inget behov av immunhämmande läkemedel efter transplantation och en lägre risk för avstötning, säger Sandra Lindstedt.

Fakta: Många väntar på organ

I januari 2022 väntade cirka 815 personer på nya organ i Sverige.

648 personer väntar på en ny njure, 76 personer väntar på en ny lever, 16 personer väntar på ett nytt hjärta och 34 personer väntar på nya lungor.

En person väntar på både hjärta och lungor, 23 personer väntar på njure och pankreas, 6 personer väntar på cell-öar och 7 personer står på väntelistan för pankreas. En person som står på väntelistan kan behöva ett eller flera organ.

I Sverige behövs fler organ än vad som finns att tillgå och i snitt dör en person i veckan medan de väntar.

Källa: Mer organdonation, Socialstyrelsen


Fakta: Blodgrupper

En person kan ha blodgrupp A, B, AB eller 0 – vilket kallas för AB0-systemet. Donator och mottagare behöver numera inte ha samma blodgrupp, men i normalfallet ska blodgruppen vara förenlig med mottagarens blodgrupp, se nedan:

Någon med blodgrupp:

A kan ge till A, AB
B kan ge till B, AB
AB kan ge till AB
0 kan ge till A, B, AB och 0
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!