I sin avhandling kartlägger hon Stockholmsregionens öppna drogscener, ett 50-tal platser där drogförsäljning öppet pågår.

– Där det finns öppen droghandel finns det också en högre koncentration av skjutningar. Det är på samma platser, inte bara, men till en stor del, säger Mia-Maria Magnusson till TT.

Genom att studera vart och ett av områdena på mikronivå när det gäller till exempel de boendes sysselsättningsgrad, ålder, trångboddhet och etniska bakgrund och kombinera detta med brottsförekomsten på respektive plats tog hon fram en modell för att kunna förutspå var framtida skjutningar skulle inträffa.

– Modellen kunde förutspå platserna för 61 procent av skjutningarna i Stockholmsregionen 2021.

Det betyder inte att polisen hade kunnat förhindra skjutningarna om modellen hade funnits tillgänglig, understryker hon.

– Men det ger oss möjligheter att kraftsamla mer precist: Var är de värsta områdena eller vilka är de kommande områdena, där vi behöver jobba mer?

TT: Vad i din avhandling tror du ger mest praktiskt nytta?

– Jag har samlat in väldigt mycket fakta om de här ställena, vilket gör att analyserna blir bättre. Har man inte gjort en ordentlig analys så kommer man inte att ha åtgärder som träffar rätt.

"Släckte bränder"

Efter att ha jobbat som polis i mer än 15 år var hon trött på att "bara släcka bränder", som hon uttrycker det.

– Jag jobbade i en ganska dyr verksamhet, spaningsverksamheten, och jag kände att vi gör väldigt mycket saker här likadant, om och om igen, men vi vet inte om effekterna är bra eller dåliga, säger Mia-Maria Magnusson.

Det fanns aldrig tid för utvärdering på grund av det konstanta inflödet av nya grova brott. Visst var hon med och löste många brott, men var det med de mest effektiva metoderna?

– Det finns väldigt mycket inom polisverksamheten som inte är beforskat. Polisen har ett stort behov av att vara effektiv – budgeten är ansträngd, vi har ett växande problem med skjutningar, säger Mia-Maria Magnusson.

När hon berättade för sin chef att hon tänkte sluta som polis för att börja forska, fick hon som första polis i Sverige möjlighet att doktorera på arbetstid. Lönen kom från polisen och handledningen från Malmö universitet.

Prova och mäta

I en annan del av avhandlingen utvärderar hon det som polisen kallar motiverande samtal med personer som är misstänkta för narkotikabrott. Samtalen hålls i hopp om att de brottsmisstänkta ska söka hjälp och vård för sitt missbruk och är ett led i det brottsförebyggande arbetet.

Men i sin avhandling visar hon att de som fick motiverande samtal återföll i narkotikabrottslighet i lika stor utsträckning som dem som inte var med om sådana samtal. Kanske kan samtalen vara bra för att bygga relationer och få information, men de ger inte den effekt som är tanken, konstaterar hon.

– Det är detta man behöver göra med en massa saker inom polisen: Prova, mäta, evidensbasera, säger Mia-Maria Magnusson.