I mitten november skickar svenska rymdbolaget SSC (Swedish Space Corporation) upp sin sondraket Suborbital Express 3 från Esrange utanför Kiruna. Ombord finns ett flertal olika vetenskapliga experiment, bland annat ett från Uppsala universitet för att forska på behandling mot typ 1-diabetes.
I experimentet skickas levande stamceller upp i sex minuters tyngdlöshet tillsammans med insulinproducerande betaceller från bukspottskörtlar tillhörande möss på 26 mils höjd.
Värdefulla betaceller
Den som lider av typ 1-diabetes har förstörda betaceller och kan därför inte producera insulin. Vanligaste metoden för att åtgärda det är att injicera insulin, men det går också att transplantera fungerande betaceller från en donator.
– De betacellerna är väldigt värdefulla, men klarar transplantationen väldigt dåligt. Inom ett år är endast fem procent av de transplanterade betacellerna funktionella, säger Elena Kozlova, professor och forskningsledare vid Uppsala universitet.
Vid tidigare experiment i rymden har man upptäckt att tyngdlösheten har gynnat reproduktionen av betaceller – och det rejält. Reproduktionstakten höll sedan i sig när experimentet var tillbaka på jorden.
"Skapat ett minne"
– Så på något sätt hade cellerna skapat ett minne av hur de ska reproducera sig från vistelsen i rymden. Men vi vet inte var i cellerna det minnet lagras, säger Elena Kozlova.
Det är det här man vill undersöka i samband med uppskjutningen i november. Förhoppningen är att med hjälp av stamceller kunna uppmuntra reproduktion av insulinproducerande betaceller i människor med sjukdomen.
Forskningen kan göra nytta på flera områden, inte bara inom diabetesforskning. Man kan också lära sig om hur bukspottskörteln påverkas på de astronauter som tillbringar lång tid i rymdens tyngdlöshet, säger Kozlova.
Förberedelserna för SSC:s raketuppskjutning har pågått i drygt två år.