Studie: Invandringen ökade under vikingatiden

Invandringen till Skandinavien ökade rejält under vikingatiden – för att sedan stanna av. Det visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet.
–Vikingarna hade en nyfikenhet på världen, och den var kanske besvarad, Anders Götherström, forskare.

Ett vikingaskepp på utställning på ett norskt museum. Arkivbild.

Ett vikingaskepp på utställning på ett norskt museum. Arkivbild.

Foto: Terje Pedersen/NTB/TT

Forskning2023-01-06 19:15

Det är med hjälp av analyser av arkeologiska lämningar som ett internationellt forskarlag lyckats dra slutsatser om migrationsmönstren till och från Skandinavien.

Bland annat tyder studiens resultat på att Skandinavien hade en omfattande invandring från andra delar av Europa under vikingatiden, det vill säga perioden mellan 700- och 1100-talet.

– Genflödet till Skandinavien blir klart större under den här tiden, både västerifrån och österifrån, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi och medförfattare till studien.

Anders Götherström har tillsammans med sin kollega Ricardo Rodríguez Varela – båda verksamma vid Stockholms universitet – använt sig av dna från bland annat skelettrester för att avgöra härkomst av människor som levde under vikingatiden. Till Skandinavien syns ett inflöde från bland annat Brittiska öarna och vad som i dag är Baltikum och västra Ryssland.

Migrationen klingade av

Via sin studie har forskarna kunnat urskilja även ett annat mönster i den nordiska migrationen: de som flyttade till Skandinavien hade av allt döma problem att stadga sig och bilda familj eller släkt. Vikingatidens höga genetiska variation minskade under efterföljande århundraden.

– Man kan se att genetiken som skapar variation under vikingatiden inte finns kvar på samma sätt under till exempel medeltiden, säger Anders Götherström.

– Genflödet som kommer österifrån försvinner nästan helt efter vikingatiden, och det som kommer västerifrån späds också ut. Av någon anledning bildade alltså de som kom till Skandinavien inte lika ofta familj som de människor som redan bodde här.

Fick inte lika många barn

Orsaken till att de nya skandinavernas förmodade problem att rota sig är inte helt klarlagd. Anders Götherström ser ett flertal – möjliga – delförklaringar.

– Den tekniska förklaringen är så klart att de inte fick så många barn, men man kan spekulera om varför. Det kan dels ha varit så att vissa varit köpmän och diplomater och inte haft som mål att bli kvar i Skandinavien. Vissa kan ha förts hit som slavar och då inte tillåtits bilda familj. Andra kan ha tillhört den del av kyrkan som krävt celibat, säger Anders Götherström.

Studien har tagits fram med hjälp av forskare från ett flertal länder, och har koordinerats från Stockholms universitet samt ett företag i Reykjavik.

Fakta: Vikingatiden

Vikingatiden brukar avse åren 800—1050 efter Kristus, vilket är slutet på järnåldern.

Nya slags båtar möjliggjorde långresor och under epoken pågick plundring, handel och kolonialism.

De allra flesta människor levde dock ett stilla liv som bönder och perioden beskrivs som mångskiftande när det gäller identitet, kultur och livsstilar. Under perioden började också kristendomen etableras i Sverige.

Källor: NE.se, Historiska museet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!