– Det gör att risken för infektion ökar, säger professor Jana Jass till SVT Nyheter Örebro.

I studien, som presenterats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Pollution, har forskarna undersökt stafylokock-bakterier i kombination med PFAS-kemikalier. Att den gjordes på just rundmaskar beror på att deras gener är kartlagda i detalj och att deras immunsystem liknar människans, skriver Örebro universitet i ett pressmeddelande.

"Vi kunde se att kemikalierna gjorde bakterierna farligare. Bakterierna kunde döda celler, påverka tarmen och sprida infektionen mer effektivt", säger biologidoktoranden Jagadish Mangu i pressutskicket.

Men Jana Jass understryker att mer forskning krävs för att veta vad som händer i en människa som utsätts för långvarig exponering av exempelvis dricksvatten med låga PFAS-halter.

Enligt en enkät som Livsmedelsverket presenterade förra året var det möjligt att upptäcka halter av giftiga PFAS-kemikaler i 74 av 154 svenska vattenverk. Inte vid något av vattenverken hos de kommuner som besvarat enkäten låg PFAS-halterna över den svenska åtgärdsgränsen på 90 nanogram per liter.

PFAS är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier som finns på många ställen i samhället – bland annat i smink, stekpannor, regnkläder, skor samt i livsmedel och dricksvatten. PFAS har kallats "evighetskemikalier", eftersom ämnena inte bryts ner i naturen.