— Den här studien belyser att patienterna har behov av uppföljning så att de som behöver vidare stöd eller behandling kan få det, säger Siri Heijbel, läkare och doktorand inom ortopedi på Karolinska institutet.

Att byta ut delar eller hela knät är ett vanligt ingrepp. Nästan alltid görs det för att artros har lett till förslitning i lederna. I en brittisk studie, publicerad i tidskriften Lancet Reumathology, har forskarna följt patienter som genomgått en sådan operation och som tre månader senare fortfarande hade smärta.

Remiss till specialister

Alla fick ta del av standardvård vilket innebar ett uppföljande besök åtta veckor efter operationen och i vissa fall ytterligare ett efter tre månader. Hälften av patienterna med smärta lottades sedan till att få ta del av ett särskilt uppföljningsprogram, STAR, som innebar en individanpassad plan.

Planen kunde till exempel innebära remiss till smärtspecialist, fysioterapeut eller till allmänläkare för att få hjälp att behandla depression eller ångest. De som behövde flera olika typer av stöd fick det. Patienterna blev också uppringda vid sex tillfällen av sjukvårdspersonal som kollade läget och stämde av hur vårdbesöken hade gått.

Efter ett år jämfördes hur patienternas smärta hade förändrats enligt en särskilt skala. Enligt den hade sju procent i kontrollgruppen fortsatt kronisk smärta. I gruppen som fått den individanpassade uppföljningen var det fyra procent. I kontrollgruppen var det 48 procent som uppgav att deras smärta var mycket bättre än vid studiens början, jämfört med 56 procent i den andra gruppen.

Patientens upplevelse

Margareta Hedström är professor, ortoped och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Hon har arbetat länge med proteskirurgi och tycker att studien är väldigt intressant.

— Historiskt har vi tittat på om protesen sitter kvar, då har vi varit nöjda. Men nu börjar vi undersöka hur patienterna upplever det och vilka deras behov är. Vi vet från våra kvalitetsregister att omkring tio procent som genomgår knäkirurgi inte blir nöjda och har kvar smärta efter flera månader, säger hon.

Margareta Hedström är ansvarig för en studie tillsammans med Siri Heijbel där de ska undersöka just detta. Totalt ska 150 patienter som fått en knäprotes ingå. Hälften lottas till att genomgå en individanpassad uppföljning där patientens egna förväntningar och behov ska lyftas fram. Inför operationen och vid flera tillfällen efteråt kommer patienten att ha samtal med personer specialutbildade i motiverande samtal.

Be om tips

Fokus kommer att ligga på patientens delaktighet i rehabiliteringen. I stället för att patienten blir tillsagd att göra något så ska det växa fram en individuell plan. Målen kommer att variera utifrån sådant som ålder och livssituation.

— Vi kallar det för patientens egenmakt. Om patienterna är delaktiga är det troligt att chanserna att bli bra ökar, säger Margareta Hedström.

TT: Vad är det bästa tipsen till den som ska genomgå en operation och få knäprotes?

— Tänk efter vad du vill uppnå och be vården om tips för att uppnå det, säger Margareta Hedström.

I Sverige finns inget etablerat program liknande det som ingick i Lancetstudien. Men Siri Heijbel hoppas att individuella uppföljningar kommer att bli vanligare i framtiden.

— Eftersom patienternas engagemang är avgörande är det viktigt att de får vara med och sätta målen.

I den brittiska studien ingick 363 patienter som opererats mellan 2016 och 2019. Medianåldern var 67 år.