– Det här är enormt spektakulärt, helt fantastiskt. Det här är det vi har drömt om, sade astrofysikern Garth Illingworth vid University of California till AP när de allra första bilderna från James Webb-teleskopet släpptes.

Det som är häpnadsväckande med James Webb-teleskopet, som utnämns till årets forskningsgenombrott 2022 av den vetenskapliga tidskriften Science, är att det har kunnat skildra universum på ett helt nytt sätt. Bland annat kan det visa ljus som färdats i 13 miljarder år.

Teleskopet sköts upp på juldagen förra året och ungefär en månad senare nådde det sin destination i omloppsbana i solsystemet.

14 miljarder år gammalt

Ett uttalat mål är att det ska se längre tillbaka i tiden än människan hittills har lyckats med – och fånga ljus från de första stjärnorna och galaxerna som bildades efter "big bang" för närmare 13,8 miljarder år sedan.

Teleskopet klarar av observationer i en mycket större del av det infraröda ljusspektrumet än föregångaren Hubble. Upplösningen blir högre, vilket gör det lättare att se det stjärnljus som har "tänjts ut" till infraröda våglängder när universum har expanderat.

Den europeiska rymdstyrelsen Esa, USA:s dito Nasa och Kanadas CSA samarbetar kring rymdteleskopet. Forskare vid Stockholms universitet, Chalmers och det svenska företaget Spectrogon har delvis utvecklat den kamera tillika spektrograf som teleskopet tar bilder med.

Perenna grödor

På listan finns också en rad andra tunga forskningsnyheter. Ett ris som inte behöver planteras om varje år är ett. Kinesiska forskare har publicerat en studie om att de har lyckats ta fram en rissort som ger lika stora skördar som annat ris men där ett arbetskrävande steg kan tas bort – att sätta nya risplantor i jorden. Ett krävande jobb som ofta utförs av barn och kvinnor. Men det finns farhågor att den nya sorten kommer att kräva mer bekämpningsmedel och att riset avger växthusgasen dikväveoxid.

Två vaccin mot RS-virus närmar sig godkännande på marknaden sedan kliniska prövningar visat att de är säkra för de viktigaste grupperna – äldre och spädbarn. Enligt studier kan vaccinerna skydda äldre mot svår sjukdom och död. Ett av dem skyddade också nyfödda upp till sex månader när det gavs till mamman under graviditeten.

2021 låg artificiell intelligens, AI, på listans förstaplats och även i år hänger den kvar. Denna gång är det text-till-bild-tekniker som hamnat i fokus: Att genom maskininlärning kunna mata in en text och utifrån den producera en bild tas upp som revolutionerande.

Gener och megabakterier

Upptäckten av en gigantisk bakterie skakade om biologin i år. Thiomargarita magnifica visade sig kunna bli stor som en knappnål vilket är 5 000 gånger större än en snittbakterie. Bakterien hittades på löv i ett mangroveträsk i Frankrike. Den skiljer sig också från sina bakteriesläktingar genom att dess dna är inkapslat i olika små behållare i stället för att flyta fritt.

Upptäckten att sjukdomen ms tycks orsakas av ett vanligt herpesvirus, Epstein Barr-viruset, fick stor uppmärksamhet när den kom i januari. Viruset orsakar för det mesta infektioner utan symtom. Men om smittan överförs i tonåren eller till vuxna ökar risken för symtom. Ofta leder infektionen till körtelfeber, också känt som ”kissing disease”. Men medan omkring 95 procent av alla vuxna bär på viruset så är det få som får ms. Varför vissa drabbas är fortfarande oklart.

Genom att studera urgammalt dna lyckades forskare från bland annat USA och Kanada identifiera gener som kan ha skyddat vissa individer mot pesten. Men generna som skyddade mot pestbakterien kan ligga bakom sjukdomar som ms och ledgångsreumatism hos människor som lever i dag, enligt forskarna.

Uråldrigt ekosystem

Historiskt dna ligger också bakom en annan av listans upptäckter. Där har forskare analyserat prover från Grönland och lyckats hitta dna-fragment från ett helt ekosystem. Att det dna som forskarna hittat var två miljoner år gammalt gör det till det äldsta som hittills kartlagts.

Att Nasas rymdfarkost rammade asteroiden Dimorphos för att ändra dess bana finns också med på listan. Målet med experimentet är att i framtiden kunna flytta på asterioder som är på väg att krocka med jorden. Enligt Nasa lyckades försöket och Dimorphos trycktes in i en mindre och snabbare omloppsbana. Krocken förkortade omloppsbanan från 11 timmar och 55 minuter till 11 timmar och 23 minuter.

På listan över forskningsnyheter placeras också USA:s klimatlag som klubbades under året, eftersom det enligt tidskriften är det största steget som USA har tagit för att motverka global uppvärmning. Det handlar om klimatdelen av det så kallade inflationsminskningspaketet IRA.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en oriktig formulering om gasen dikväveoxid.