Lämlar och renar kan ha levt bland björkar och poppelträd för så länge som två miljoner år sedan. Upptäckten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, ger ett helt nytt perspektiv på den förhistoriska tiden.

– Det intressanta är att vi lyckats hitta dna från ett helt ekosystem, säger Ian Snowball, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, som ingått i forskarteamet bakom upptäckten.

Det tidigare rekordet för att gammalt dna kommer från benrester från en sibirisk mammut som hade omkring en miljon år på nacken. Det verkar nu vara slaget med råge. Med hjälp av avancerade analystekniker har forskare från bland annat Sverige, Norge, Danmark och USA, identifierat dna-fragment som kan vara dubbelt så gammalt.

Bevarats i permafrost

Proverna med dna har hittats på Grönland, djupt begravda i sediment som bevarats i is eller permafrost, vilket bidragit till att dna inte helt har förstörts. Mer precist kommer det från Kap Köpenhavn-formationen som ligger vid mynningen av en fjord i Ishavet på Grönlands nordligaste punkt.

Efter det att forskarna renat fram dna-fragmenten och tidsbestämt sediment i vilket dna förvarats har de också jämfört varje enskilt fragment med ett bibliotek av dna som samlats in från dagens levande djur, växter och mikroorganismer. På så vis har de fått fram en bild av ett ekosystem med djur som mammutar, harar, renar och björkträd.

– Vi kan inte säga exakt vilka arter det rör sig om eller vara säkra på vilka som levt samtidigt, men det går till exempel att se att det är någon slags elefantdjur, troligtvis mammut. Men däremot har vi inte hittat dna från några rovdjur, vilket kan förklaras med att dessa djur är inte så frekventa i naturen, säger Ian Snowball.

Förändringar i magnetism

Ian Snowball har bidragit med den delen av studien som åldersbestämde Kap-Köpenhavenformationen. För det använde de en metod som kallas paleomagnetism. Den utnyttjar tidigare förändringar i jordens magnetfält som kan spåras i sedimentproverna.

För två miljoner år sedan tror man att klimatet på Grönland var i snitt tio grader varmare än i dag och det har funnits teorier om vilka livsformer som funnits där. Men eftersom fossila lämningar är ovanliga har kunskapen varit begränsad.

Professor Eske Willerslev, en av studiens huvudförfattare, beskriver under en pressträff upptäckten som helt otrolig.

– Att få tillgång till dna som är så gammalt och få en bild av ett helt ekosystem är en dröm för en forskare.

Flera av proverna samlades in redan 2006 men det är först nu som tekniken har gjort det möjligt att rena fram och analysera extremt små mängder dna. Projektet har krävt ett gediget samarbete under många år mellan ett stort antal forskare med olika expertis.

– Det är ett bra exempel på att det är lyckat när olika forskningsområden samarbetar, säger Ian Snowball.