De övergivna saltgruvorna lockar många turister till det vackra kulturlandskapet Hallstatt-Dachstein/Salzkammergut i Österrike. Här har det vita guldet utvunnits i tusentals år för att sedan levereras ut i Europa. Och nu presenterar forskare ytterligare en ledtråd kring hur livet har levts i det saltrika området.

I centrum för studien står avföring från tidigare gruvarbetare. Människobajs brukar sällan bevaras särskilt länge – och i synnerhet inte i flera millennier. Men det finns några undantag, varav Hallstatts gruvor är ett.

Den höga koncentrationen av salt i kombination med den kylskåpskalla temperaturen har visat sig vara idealisk för att bevara organiska artefakter för framtiden.

Fyra prover

Den storskaliga gruvdriften i Hallstatt går tillbaka till åtminstone tidig bronsålder. Utgrävningar har fått fram verktyg, redskap, tygfragment och bastrep från flera olika tidsåldrar. Dessutom har man alltså hittat mänskliga lämningar i form av avföring – vilka har analyserats för att få bättre kunskap om den uråldriga dieten.

Fyra avföringsprov från bronsåldern och järnåldern har analyserats i studien, som har publicerats i tidskriften Current Biology.

Forskarna har genomfört en rad olika tester för att utforska provernas mikrober, dna och protein. På så sätt har de kunnat rekonstruera matvanorna hos människorna som en gång bodde och verkade i området. Fram träder bilden av en fiber- och kolhydratrik kost med kli och andra spannmål i fokus med protein från bönor och ibland frukt, nötter eller animaliska livsmedel som komplement.

Men den stora överraskningen kom när forskarna utökade sin mikrobiella undersökning till att omfatta svampar i ett av sina järnåldersprov. Då upptäcktes dna från två svampsorter som i dag används för att tillverka blåmögelost (penicillium roqueforti) och öl (saccharomyces cerevisiae).

Avsiktlig teknik

"Gruvarbetarna i Hallstatt tycks avsiktligt ha tillämpat tekniker för fermentering med mikroorganismer som fortfarande används i livsmedelsindustrin", skriver Frank Maixner vid institutet för mumiestudier i Bolazano i Italien i en kommentar.

Ostproduktion är en av de äldsta och mest utbredda metoderna för att konservera mat och forskarna lyfter fram sin upptäckt som det första kända beviset för att människor gjorde blåmögelost i Europa för nära 2 700 år sedan.

"Studier indikerar att båda svamparna var inblandade i fermentering av mat och utgör de första molekylära beviset för att blåmögelost och öl konsumerades under Europas järnålder", skriver Frank Maixner.