Under mÄnga Är har antalet personer som fÄr ekonomiskt bistÄnd minskat. Och trenden hÄller i sig. I juni registrerades den lÀgsta siffran nÄgonsin, enligt preliminÀra siffror frÄn Socialstyrelsen.
ââDet har aldrig varit sĂ„ lĂ„gt nĂ„gonsin i mĂ„nadsstatistiken. Trots situationen i samhĂ€llet pekar siffrorna nedĂ„t, sĂ€ger Kursat Tuncer, statistiker pĂ„ Socialstyrelsen.
RekordlÄga nivÄer
Första gÄngen Socialstyrelsen började göra mÀtningar varje mÄnad för ekonomiskt bistÄnd var 2014. Men Àven Ärsstatistiken frÄn förra Äret visar pÄ rekordlÄga nivÄer.
Ă rsmĂ€tningarna började 1990 och aldrig nĂ„gonsin har det varit sĂ„ fĂ„ personer som fĂ„tt ett tillskott frĂ„n socialtjĂ€nsten minst en gĂ„ng under Ă„ret som 2022. Ăven personer som fĂ„r ekonomiskt bistĂ„nd under lĂ„ng tid - minst tio mĂ„nader pĂ„ ett Ă„r - har minskat. Senast de var sĂ„ fĂ„ var för 15 Ă„r sedan. Och att fĂ„ beviljas ekonomiskt bistĂ„nd tycks alltsĂ„ hĂ„lla i sig Ă€ven första halvĂ„ret 2023.
ââDet Ă€r lite överraskande med tanke pĂ„ vad som hĂ€nt med svensk ekonomi och inflationen. Jag hade förvĂ€ntat mig att det skulle gĂ„ upp med tanke pĂ„ att mĂ„nga hushĂ„ll haft svĂ„rt med sina marginaler, sĂ€ger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Oftast dröjer det ett till tvÄ Är innan ekonomiska kriser syns i statistiken, uppger han. Detta eftersom folk först mÄste göra sig av med sina besparingar innan de kan beviljas pengar hos socialtjÀnsten.
Samtidigt har arbetslösheten legat pÄ en ganska jÀmn nivÄ trots inflationen vilket kan vara en förklaring till varför inte fler har försörjningsstöd, poÀngterar à ke Bergmark, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.
ââDet Ă€r först nu som arbetslösheten börjar peka uppĂ„t, sĂ€ger han.
TvÄ teorier
Varför rekordfÄ har ekonomiskt bistÄnd just nu kan forskarna inte svara sÀkert pÄ, men de har tvÄ hypoteser. Den ena handlar om att det blivit allt svÄrare att fÄ ekonomiskt bistÄnd under de senaste decennierna.
ââPrövningen har blivit mycket hĂ„rdare, sĂ€ger Ă ke Bergmark.
Under 2000-talet har det blivit allt vanligare att socialtjÀnsten sÀger nej till ekonomiskt bistÄnd trots att personen helt saknar inkomst, visar hans forskning. Detta fastÀn inget i lagen egentligen har Àndrats sedan 1990-talet.
Förutom fler avslag leder de striktare kraven ocksÄ till att mÀnniskor undviker att söka försörjningsstöd, trots att de egentligen skulle vara berÀttigade till det, menar Tapio Salonen.
ââMĂ„nga hushĂ„ll har det svĂ„rt, men trösklarna in till försörjningsstöd Ă€r höga. Man uppfattar försörjningsstödet som vĂ€ldigt kontrollerande och utelĂ€mnande, sĂ€ger han.
Avslagen Àr vanligast för personer som bara behöver ekonomiskt bistÄnd ibland. Att fÀrre ocksÄ har ekonomiskt bistÄnd under lÄng tid beror troligtvis pÄ hÄrdare regler för uppehÄllstillstÄnd, och att mÄnga som flydde till Sverige under flyktingvÄgen 2015 nu har fÄtt jobb, tror forskarna.
Under 2022 var 57 procent av de som fick lÄngvarigt bistÄnd födda utomlands, men ju lÀngre invandrade stannar i Sverige desto fÀrre av dem fÄr ekonomiskt bistÄnd.
ââTendensen Ă€r att med tiden kommer folk in i jobb och fĂ€rre gĂ„r pĂ„ ekonomiskt bistĂ„nd, sĂ€ger Ă ke Bergmark.
