Frågan om brist på utrustning är inte ny. Pliktrådet har flaggat för den sedan 2019. Då gällde det främst underkläder för kvinnor, hörselskydd och skyddsglasögon.

– Det har inte varit så här akut tidigare. Nu börjar det röra sig om vardaglig utrustning, som kängor. Det får väldigt stora konsekvenser och dessutom ökar antalet värnpliktiga för varje år som går, säger Pliktrådets ordförande Alice Nilsson.

Det är nu brist på flera artiklar som ska ingå i de värnpliktigas personliga utrustning. Pliktrådet ser särskilt allvarligt på bristen på kängor.

– De så kallade djungelkängorna är till för att kunna ta upp vatten och sedan med hjälp av höga temperaturer torka snabbt. Men i Sverige är det blött och kallt. Är du ute i fält i en vecka och det kommer regn första dagen så har du blöta fötter i en vecka.

Stort engagemang

Alice Nilsson betonar att det finns ett stort engagemang på förbanden för att lösa problemen. Den vanligaste lösningen är att man köper in utrustning för egna verksamhetspengar.

– Vi har också stött på befäl som själva kör med värnpliktiga till affären för att köpa in materiel. Det är pengar som egentligen skulle ha lagts på ammunition och tid som skulle ha lagts på övning.

Främst påverkar bristerna kvaliteten på utbildningen, enligt Pliktrådet. Övningar kan behöva ställas in för att det saknas ändamålsenliga kläder. Bristen på hörselskydd är en säkerhetsfråga vid skjutövningar.

– Sedan leder bristerna också till att de värnpliktiga får ett minskat förtroende för Försvarsmakten som organisation, tillägger Alice Nilsson.

I slutet av augusti uppmanade Försvarsmakten anställda att lämna in utrustning de inte behöver. Men det löser inte de akuta problemen, anser Pliktrådet.

– Problemet med det direktivet är att man ändå inte kan försäkra de värnpliktiga om att de kommer att få det materiel de behöver. Och det tar för lång tid.

Långsiktig tidsram

Den långsiktiga tidsram Pliktrådet fått från Försvarsmakten är 18 månader, då det nya uniformssystemet ska levereras.

– Vi ser ett väldigt stort problem med det, för under de 18 månaderna så är det cirka 10 000 personer som kommer att tvingas göra värnplikt utan den utrustning som deras tjänst kräver.

Nyligen hade överbefälhavaren Micael Bydén ett möte med generaldirektören för Försvarets materielverk (FMV) om situationen med personlig utrustning. ÖB utlovade konventionella och extraordinära åtgärder för att få bukt med problemet.

Alice Nilsson säger att Pliktrådet hoppas på drastiska åtgärder inom väldigt snar framtid.

– Vi har aldrig behövt ett försvar så mycket som vi gör nu, när vi har det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget. Men då behöver man visa det också, och det börjar med basala grejer – att de värnpliktiga ska få ut sin utrustning.