Andersson: Krävs brett stöd för Natoansökan

Statsminister Magdalena Andersson (S) säger att ett beslut om svenskt Natomedlemskap kräver tre fjärdedelars majoritet i riksdagen.
–Som statsminister måste jag alltid fatta det bästa beslutet för Sveriges säkerhet.

Statsminister Magdalena Andersson (S) besökte flygflottiljen F17 i Kallinge på lördagen.

Statsminister Magdalena Andersson (S) besökte flygflottiljen F17 i Kallinge på lördagen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Försvar2022-04-09 15:01

Statsministern besökte försvarets flygflottilj F17 i Ronneby på lördagen. Under pressträffen fick hon främst frågor om det eventuella Nato-medlemskapet.

Den troliga majoriteten i riksdagen som nu visat sig gälla. Hur ser du på den?

– När vi fördjupade vårt säkerhetssamarbete med Finland så var bedömningen att det var ett beslut som behövde fattas med tre fjärdedelars majoritet och den här frågan bör också rimligen ha samma beslutsprocess.

– Hur som helst är min ambition som statsminister att det vägval Sverige gör så kommer vi söka brett samförstånd i den frågan. Det här är inte en fråga som jag tycker lämpar sig för politisk strid, fortsätter Andersson.

SD ser ut att vända

Sverigedemokraterna ser ut att vända i frågan om Sverige ska gå med i Nato. Partiledaren Jimmie Åkesson sade på lördagen till SvD att han nu tänker uppmana sitt parti att byta ståndpunkt och säga ja till ett svenskt medlemskap, förutsatt att Finland går med.

Om både SD och S ställer sig bakom en ansökan, och bara MP och V är emot, skulle majoriteten vara 88 procent, alltså mycket högre än tre fjärdedelar.

Om SD inte röstar ja men S gör det landar stödet på under tre fjärdedelar, 70 procent.

Andersson hänvisar ändå till den säkerhetspolitiska analys som just nu görs i Sverige, där regeringen och riksdagspartierna deltar. Den ska vara klar senast den 31 maj.

– Jag anser själv som statsminister att det är viktigt att vi först analyserar, vänder och vrider på läget och sedan bestämmer vägen framåt. Jag kommer alltid att sätta Sveriges säkerhet främst, upprepar hon.

"Kan gå raskt"

På frågan hur snabbt Sverige kan gå med i Nato hänvisar statsministern till uttalanden av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Sverige uppfyller de kriterier som krävs för medlemskap. Stoltenberg har sagt att det kan gå raskt om Sverige väl bestämmer sig för att gå med.

Andersson kan inte svara på hur det skulle påverka det svenska säkerhetspolitiska läget om enbart Finland skulle söka Nato-medlemskap.

– Vi övar redan nu med Nato och vi har ökat informationsutbytet. Det är klart att ett sådant läge är en förändring, men vi har nära kontakt som det är.

"Inte gå med är också ett vägval"

Om Sverige beslutar att inte gå med är det också ett vägval, säger Andersson. Det finns en poäng att gå samma väg som Finland, men hon framhåller samtidigt olikheterna mellan länderna, som historia och geografi.

– Vi väljer själva vår säkerhetspolitiska linje, men tar förstås hänsyn till hur omvärlden ser ut.

– Om Finland behöver hjälp ställer vi förstås upp.

Fakta: Natos utvidgningar

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

2020: Nordmakedonien.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!