Värnplikten slopades i praktiken 2010, men infördes igen 2017. Sedan dess har antalet personer som tas in till grundutbildning inom Försvarsmakten sakta ökat.

Under nyårsveckan skickar Plikt- och prövningsverket ett brev om mönstringsunderlag till nästan 106 000 ungdomar födda 2004.

De ska, tillsammans med personer som söker på eget initiativ, fylla drygt 6 000 utbildningsplatser med inryckning 2023.

Frågor på nätet

Mönstringsunderlaget består av cirka 60 frågor som besvaras via nätet. De handlar bland annat om hälsa, skolan, intressen – och om inställningen till att göra värnplikt.

Underlaget ska fyllas i inom två veckor. Sedan kallas 19 000 ungdomar till mönstring, med start i maj.

– Hittills har vi kunnat välja bland dem som sagt att de är positiva till att göra värnplikt, eller svarat att de inte vet, säger Per Andersen Helseth, kommunikatör på Plikt- och prövningsverket, till TT.

Men i framtiden kommer sannolikt även ungdomar som är negativa till värnplikt att kallas till mönstring, i takt med att antalet som tas in till grundutbildning blir större.

Män i majoritet

Den återinförda värnplikten gäller både män och kvinnor. Men omkring 80 procent av dem som tas ut till grundutbildning är män.

– Plikt- och prövningsverket har inget uppdrag att öka andelen kvinnor i försvaret. Vi ska ta ut dem som är bäst lämpade, säger Per Andersen Helseth.

– Däremot kan Försvarsmakten själva ha intentioner om att öka andelen kvinnor, tillägger han.

En stor anledning till snedfördelningen mellan könen finns i hur man svarar på mönstringsunderlaget.

– Killar är i högre grad positivt inställda till att göra grundutbildningen, säger Helseth.

Måste svara

Den som får ett mönstringsunderlag är tvungen att svara på det. Så gör också de allra flesta. Den som inte svarar kan dömas att betala vite (ungefär som böter).

Om du kallas till mönstring, men inte kommer dit, kan det vara ett brott mot totalförsvarsplikten.

– Om det inte finns giltigt skäl kan vi lämna ärendet till åklagare, säger Per Andersen Helseth.