Inför Sveriges anslutning till Nato lämnar varken statsminister Ulf Kristersson (M) eller Försvarsmakten några förbehåll om kärnvapen på svensk mark.

Samma inställning har den svenska regeringens lagförslag om anslutning till Nato. I promemorian görs det klart att Sverige som Natomedlem kommer att bidra solidariskt till hela Natos säkerhet – och i det ingår att bejaka den så kallade kärnvapenavskräckningen.

Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, konstaterar att Rysslands aggression i Ukraina ritat om den säkerhetspolitiska kartan.

– Att utesluta kärnvapen under alla betingelser i tid av ofred är kanske inte en så klok försvars- och säkerhetspolitik, säger han.

Inget huvudscenario

Både i Sverige och Finland finns det med all sannolikhet fortsatt en vilja att se till att Norden förblir ett så kallat ”lågspänningsområde”, säger han.

– Men efter vad vi har sett i termer av beteende från rysk sida i sydöstra Europa är det väl inte alla som är övertygade om att det kommer att lyckas och att det bästa är att hålla fast vid en sådan inställning under alla omständigheter.

Engelbrekt betonar samtidigt att det inte är något huvudscenario att kärnvapen utplaceras i Sverige.

Varken Norge eller Danmark tillåter permanent stationerade kärnvapen på sina territorier i fredstid. Detta regleras sannolikt i hemliga avtal mellan länderna och Nato samt USA, och det är möjligt att Sverige skulle kunna nå en liknande överenskommelse.

– Först ska Sverige gå med i Nato, därefter får man sätta sig och fundera på hur man bäst kan bidra till säkerhet och stabilitet i vårt närområde.

Här och nu finns sannolikt få fördelar med att gå in och uttryckligen begränsa möjligheten för försvarsalliansen att agera, säger Engelbrekt.

Bombplan och fartyg

Vilken typ av kärnvapenaktivitet skulle det då kunna handla om på svenskt territorium?

Flygvapenövningen i september, då två amerikanska bombplan av typen B-52 flög tillsammans med svenska Gripen-plan på låg höjd över Stockholm och Öland, kan ge en hint.

B-52:orna kan bestyckas med kärnvapen – precis som de nya F-35:orna som snart kommer att finnas i alla nordiska länder förutom Sverige.

– Man kan föreställa sig att i ett kärvt läge, när det finns ett direkt hot mot vårt närområde, så är detta en möjlighet – att ha patrullering i vårt närområde med flygplan som kan bära kärnvapen, säger Engelbrekt.

Som Natomedlem får vi också vara beredda på att amerikanska fartyg bestyckade med kärnvapen emellanåt kan anlöpa svenska hamnar.

Ryskt svar

Samtidigt finns det inget självändamål med att framgruppera kärnvapen eller stora militära styrkor till Norden, betonar han. Det skulle riskera att öka spänningarna kring Kolahalvön, där Ryssland har betydande delar av sin flotta, och dessutom kärnvapenbärande ubåtar som upprätthåller den viktiga så kallade andraslagsförmågan.

– Då känner man säkert att man behöver svara på den ryska sidan.

I dag är Rysslands styrkeposition i Sveriges närområde betydligt mindre än vad den var för bara nio månader sedan, påpekar han.

– En hel del av de vältränade och insatsberedda styrkor som funnits i vårt närområde har faktiskt använts i Ukraina, bland annat en styrka som fanns i Kaliningrad. Därför är det här inte aktuellt just nu.

Men den ryska aggressionen och de upprepade kärnvapenhoten har skapat en oro i Väst som måste hanteras.

– Det är det som stämmer till eftertanke för svensk och finländsk del. Det är nog skälen till att man inte vill begränsa sina framtida möjligheter att vara en del fullt ut och ta del av kärnvapenavskräckningsdoktrinen.