Försvarsminister Peter Hultqvist kallade det "helt oacceptabelt" och sa att "det kommer att leda till en tydlig diplomatisk markering från svensk sida".
Under torsdagen kommenterades händelsen av utrikesdepartementet (UD).
– Det finns etablerade procedurer för den här sortens ärenden. I dessa ingår att kalla upp en representant från kränkande nation till UD. Procedurerna tillämpas även i detta fall, säger UD:s presstjänst till TT, utan att närmare kunna gå in på vad det innebär.
Flera kränkningar
Under förra året kränktes Sveriges luftrum fem gånger, vilket är i nivå med 2020, enligt Försvarsmakten som för bok över intrången.
Per Hård af Segerstad, överstelöjtnant och chef för luftavdelningen vid Försvarshögskolan, menar att den här typen av händelser äger rum med jämna mellanrum.
– Det kan vara alltifrån en felnavigering till att man gör det för att man vill testa en beredskap.
Den svenska militärens bedömning på onsdagen var att den ryska kränkningen var medveten.
Sveriges sätt att hantera kränkningar är i grunden densamma oavsett typ av incident, eller om det rör sig om jaktflyg eller spaningsplan.
"Ganska obehagligt"
– Man använder sig av radarstationer och signalspaning för att se att något är på gång. Man kan starta stridsflyg för att gå upp och titta, säger Per Hård af Segerstad som själv suttit som pilot i Jas Gripen-flygplan under sådana uppdrag.
– För att visa en skillnad brukar man i grunden inte ha laddat med de värsta vapnen på Gripenflygplanen, när man bara har incidentberedskap.
Omvärldsläget, där det ryska angreppskriget i Ukraina snabbt avancerar, sätter händelsen i annat ljus, menar Per Hård af Segerstad.
– När man samtidigt ser det här i Östersjön känns det på ett annat sätt i magen, säger han och tillägger:
– Jag tycker att det är ganska obehagligt, och om jag får citera flygvapenchefen så är det ganska oprofessionellt i det här läget.