Opinionsstödet för ett svenskt Natomedlemskap har ökat efter Rysslands attack på Ukraina. Samtidigt kan Sverigedemokraterna vara på väg att ompröva sitt nej till Nato, vilket skulle innebära en riksdagsmajoritet för att Sverige ska gå in i försvarsalliansen.
I Sverige har S-regeringen inte gett några signaler om att en Natoansökan skulle vara på gång. I Finland har dock den socialdemokratiska statsministern Sanna Marin öppnat för en debatt om att ompröva landets alliansfrihet.
– Om det nu är så att Finland rör sig i den riktningen, då vore det helt fel att inte koordinera sig med Finland, säger Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark.
Oklart mål
Spekulationer om vad som kan vara på gång i Finland fick fart i samband med presidenten Sauli Niinistö besökte USA:s president Joe Biden i fredags. De talade då om ett fördjupat försvarssamarbete, utan att närmare gå in på vad det kan handla om.
Även Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) talade med Biden på telefon. "Vi är överens om att fortsätta stärka samarbetet mellan Sverige, Finland och USA", skrev hon på sociala medier efteråt, men inte heller hon har utvecklat vad det innebär.
Enligt den finländska tidningen Iltalehti siktar Finland och Sverige på att få status som så kallad viktig USA-allierad utanför Nato. Det är en status som kan utfärdas av USA till länder som inte är med i försvarsalliansen.
Hotfullt uttalande
Det finns även andra sätt att fördjupa försvarssamarbetet mellan USA, Finland och Sverige, till exempel att de tre länderna har fler och mer omfattande militärövningar tillsammans.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) betonar vikten av genomtänkta och balanserade åtgärder i det svåra säkerhetspolitiska läge som nu råder:
– Man ska ha klart för sig att ska man ändra sina säkerhetspolitiska grunddoktriner, särskilt i en situation av krig och stor osäkerhet, kan det också leda till händelseförlopp som man inte kanske hade räknat med och tänkt sig. Så det är många riskfaktorer man måste räkna in, säger han till SVT.
Under måndagskvällen möttes Socialdemokraternas verkställande utskott för första gången efter den ryska invasionen, och finansminister Mikael Damberg (S) understryker efter mötet att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast.
– Vi har inte fattat några nya beslut på det här mötet, säger han.
På frågan om vad en finländsk förändring i Natofrågan skulle innebära för svensk del svarar Damberg att varje land fattar sina egna beslut.
– Däremot har Sverige och Finland en unik relation och ett unikt samarbete. Det har vi pratat om mycket på det här mötet, möjligheterna för det och samarbetet som fördjupas för varje dag som går.
Rysslands utrikesdepartement meddelade så sent som i slutet av februari att om Finland och Sverige skulle gå med i Nato, så skulle det få allvarliga militära och politiska konsekvenser som skulle innebära att Ryssland vidtar åtgärder.
Sårbar period
Om Sverige skulle söka Natomedlemskap kan det ta 12–15 månader det beviljas, bedömde den säkerhetspolitiska utredningen 2016.
– Det är just under den här ansökningsperioden man blir sårbar med tanke på de hot som Ryssland uttryckt, säger Håkan Edström, docent och universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
– Från att vi lämnar in en ansökan till att vi de facto är medlemmar kommer det att ta tid, och under den tiden omfattas vi inte av Natos säkerhetsgarantier.
Enligt Edström kan Sverige behöva någon typ av säkerhetsgaranti från USA:s sida under tiden som vi väntar på att medlemskapet ska träda i kraft. Även Edström bedömer att det i normalfallet skulle ta ett år för Sverige att bli medlem i Nato. Men det skulle kunna gå snabbare.
Det som talar för en snabb process är att Sveriges försvar rent tekniskt redan är anpassat till Nato, Sverige har deltagit i många internationella insatser och är redan ett partnerland, påpekar Edström.
Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman vågar inte spekulera i om den svenska regeringen överväger ändringar i Sveriges säkerhetspolitiska linje.
– Om det händer kommer det att hända väldigt fort, säger han.