Efter fyra timmars intensiv förhandling kom beskedet: Turkiet vänder och kommer att ge sitt godkännande till ett svenskt Natomedlemskap. Detta efter det att Sverige i ett memorandum har gått med på flera av Turkiets krav.
I ett av dem står det att Sverige ändrar sitt nationella regelverk för vapenexport i förhållande till Natoallierade, och att det "nu inte finns några nationella vapenembargon" mellan Turkiet, Finland och Sverige.
Men enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP) – myndigheten som hanterar svensk vapenexport – har det aldrig funnits ett vapenembargo mot Turkiet, och inte heller något "ovillkorligt hinder mot krigsmaterielexport" till landet.
Samtidigt har vapenexport konsekvent nekats till Turkiet sedan slutet 2019 då landet gick in militärt i Syrien. Myndigheten skriver då att "gällande utförseltillstånd avseende Turkiet" återkallas.
Enligt Jannice Westerholm, tillförordnad chef för Krigsmaterielgruppen på ISP, förändrar tisdagens överenskommelse ingenting som de tidigare har uttalat rörande krigsmaterielexport till Turkiet.
– Alla ansökningar som kommer in bedömer vi från fall till fall, säger hon.
TT: Kommer era bedömningar i framtiden att ändras?
– Det kan vi inte uttala oss om. Vi bedömer det från fall till fall.
"Annat politiskt läge"
Enligt Martin Lundmark, lektor i försvarssystem på Försvarshögskolan, är formuleringarna i avtalet vaga – men skulle kunna innebära att vapenexporten till Turkiet återupptas.
När Sverige exporterar vapen finns det riktlinjer i bedömningarna om att bland annat inte godkänna en export ifall mottagarlandet är i väpnad konflikt – vilket Turkiet befinner sig i i Syrien. Sedan 2018 ska även mottagarlandets demokratiska status tas i beaktande.
Men en export kan ändå ske ifall det finns särskilda utrikes- eller säkerhetspolitiska skäl, menar Lundmark.
– Och det är ett helt annat politiskt läge när Sverige har en önskan att gå med i Nato. Nu finns en överenskommelse mellan länderna om att stödja varandras försvarsförmåga och militära förmåga. Det åtagandet fanns inte tidigare, säger han.
Att Sverige har ändrat eller ska ändra sitt nationella regelverk för vapenexport till Natoallierade är något som Lundmark ställer sig frågande till.
– Jag har sökt efter det men kan inte hitta något på varken ISP eller Regeringskansliet. Det är Justitiedepartementet som är ansvarigt för den lagstiftningen, men jag vet inte vad det kan vara. Att ändra en lag är ju ingenting man gör i en handvändning, säger han.
Saab 39 Gripen
Turkiet har en högutvecklad inhemsk försvarsindustri och är till stor del självförsörjande på krigsmateriel. Men det finns fortfarande vapensystem som Turkiet skulle vilja köpa från Sverige.
Högst på önskelistan är sannolikt stridsflygplanet Saab 39 Gripen, enligt Martin Lundmark.
Det eftersom att landet har ett åldrat flygvapen. När Turkiet för tre år sedan uteslöts ur samarbetet för att ta fram nästa generation av det amerikanska stridsflygplanet F-35 – efter att överraskande ha köpt ett luftvärnssystem av Ryssland – har de febrilt sett över andra sätt att modernisera sitt flygvapen.
De är bland annat i diskussioner med USA om att få köpa det äldre stridsflygplanet F-16.
– De har säkert övervägt att köpa Gripen och kan skicka en sådan förfrågan. Det kommer i så fall att bedömas annorlunda i dag än vad det skulle gjorts för några månader sedan, säger Lundmark.
TT: Hur sannolikt är det att Turkiet får köpa Gripen-plan?
– Det är osannolikt, men inte omöjligt. Det måste Sverige överväga tillsammans med Nato, och då kan USA antingen säga "aldrig i livet" eller ställa andra motkrav.
Som mer troligt ser han att Turkiet köper robotsystem, ledningssystem, pansarskott eller artilleriradar från Sverige. Tidigare har de framför allt importerat svenskt krut och sprängämnen.
Anledningen till att USA uteslöt Turkiet ur F-35-programmet var att om ett Natoflyg är i luften nära ett ryskt vapensystem skulle information om flygplanet kunna snappas upp av Kreml.
– Samma problem finns i så fall från svensk sida. Ryssland skulle definitivt göra allt de kan för att ta del av känslig information om Gripen, säger Lundmark.