Det är regeringen som nu ber Försvarsmakten att redan den 11 april inkomma med ett förslag till plan.
Uppdraget följer på den överenskommelse om att stärka försvarsförmågan som försvarsminister Peter Hultqvist (S) och riksdagens samtliga åtta partier enades om den 16 mars.
I anvisningarna till Försvarsmakten skriver regeringen att myndigheten ska utgå från en tabell där regeringen anger hur många miljarder 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) beräknas motsvara år för år från 2023 till och med 2030.
Många miljarder mer
Som exempel antas 2 procent enligt tabellen motsvara 119 miljarder kronor 2023, 127 miljarder 2025 och 155 miljarder år 2030 räknat i löpande priser.
Förra året var budgeten för det militära försvaret under 70 miljarder.
"Försvarsmakten ges i uppdrag att lämna ett samlat förslag för anslagsökningar för det militära försvaret för att nå och sedan bibehålla en anslagsnivå på motsvarande 2 procent av BNP, så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i förstärkt försvarsförmåga", skriver regeringen i anvisningarna till myndigheten.
Kunna genomföras
Regeringen understryker att förslaget också måste vara genomförbart rent produktionsmässigt. Det ska utgå från den nuvarande försvarspolitiska inriktningen.
Förslaget ska omfatta anslagsbehoven för Försvarsmakten, sex ytterligare myndigheter på försvarsområdet samt en ny myndighet för totalförsvarsanalys. Försvarsmakten ska ta med de anslag som är vikta för EU:s försvarssamarbete samt ta höjd för nuvarande och kommande behov av marginaler för att till exempel inköp av vapensystem ökar i pris.
Planen ska räkna in de förstärkningar som regeringens och riksdagens överenskommelse inbegrep. Det rör sig om två extra miljarder till det militära försvaret redan i år samt klartecken för att lägga beställningar för över 30 miljarder på vapen och materiel för leverans de kommande åren.
Analysera läget
Samtidigt får Försvarsmakten i uppdrag att göra en ny bedömning av internationella försvars- och säkerhetspolitiska förhållanden utifrån utvecklingen i Europa och närområdet, USA, Kina och Ryssland. Analysen ska ligga till grund för kommande beslut om inriktning för försvarspolitiken och ska lämnas till regeringen den 31 oktober.