Det finns ett pyrande missnöje på förbanden, enligt Officersförbundet. Missnöje med att organisationen inte växer i takt med uppgifterna och brist på lyhördhet från ledningen.
Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell säger att om det finns anställda som känner så kan han inte ta den upplevelsen ifrån dem.
– Men det är klart att vi lyssnar och bryr oss, betonar han.
Vad gäller det omdiskuterade trebefälssystemet vet han att det väcker känslor, inte minst för att några identifierar sig mer med sin grad än med de uppgifter de faktiskt utför.
– Vi har fört dialog med Officersförbundet innan det generella beslutet fattades, men till syvende och sist har arbetsgivaren bestämt sig. Dialogen fortsätter ute i organisationen på regementen och flottiljer från arbetsgivaren med varje individ utgående från vilken utveckling den enskilde vill ha och de förutsättningar som finns.
En utmaning
Han pekar också på att det vore ologiskt att anställa alla de nya officerare som utbildas nu i en blandning av gammalt och nytt system.
– De nya som utbildas kommer in i ett system som inte går att förstå – har det ingen betydelse för Officersförbundet?
Att det är fler värnpliktiga som ska utbildas av färre befäl är en utmaning, men hittills har man löst uppgiften väl, säger Klas Eksell.
– Det här är något regementena och flottiljerna har att arbeta med kontinuerligt. Hur skapar vi en effektiv lösning med något fler värnpliktiga än vad vi är vana vid med samma befälsvolym? Men återkopplingen från de värnpliktiga är att vi gör det på ett bra sätt.
Värnpliktsutbildningen är prioriterad, försäkrar han.
– Vi vill att den ska vara väldigt bra. Vi har behov av att utbilda värnpliktiga för att fylla krigsorganisationens behov.
Ett bra kvitto på utbildningen är att många går vidare från värnplikten till att bli anställd officer eller soldat.
– Rekryteringen går bra. Vi är attraktiva, säger Klas Eksell och pekar på Försvarsmaktens egen medarbetarundersökning.
Undersökningen har svarsalternativ från 1-5 där 1 är lite och 5 är mycket. Maximalt kan man få ett värde på 100 om alla svarar 5. På frågan om man vill fortsätta att arbeta inom Försvarsmakten är resultatet 83 och på frågan om man skulle rekommendera Försvarsmakten som arbetsgivare 76.
– Det är mycket bra siffror.
Inte orolig
Eksell oroar sig inte för personalförsörjningen. Just nu är målet att vara runt 10 000 officerare till år 2030, till årsskiftet är man uppe vid 9 600.
– Det är 500 fler än vad vi var 2019, samtidigt har vi under 2019–22 haft stora pensionsavgångar.
Klas Eksell understryker att det finns en poäng med att inte växa för snabbt.
– Vi har inte en plan som innebär att vi ska vara 10 000 nu, för det har vi inte ekonomi till och har inte dimensionerat utbildningskapacitet för att klara av att vara så många. Vi ska växa förståndigt.
Han har full förståelse för att jobbet emellanåt kan upplevas som tungt, men pekar på att man har lyckats återanställa personal och infört åtgärder som gör att de som går i pension kan vara kvar. Det har också gjorts ett riktat arbete för att få upp lönerna rejält.
– Vi tycker att vi har schyssta villkor. Vi tycker att vi behandlar personalen rätt, och vi har en över tid definierad process som försöker göra det här så bra som möjligt.