I talet konstaterar Hultqvist att den tidigare försvarspolitiken var felaktig.

– Det vi ser nu visar med stor tydlighet att den strategiska time-out vi hade fram till 2014 var ett stort misstag och byggde på naivitet, säger Hultqvist.

Han kritiserar utvecklingen i Ryssland.

– I Ryssland finns ingen demokratisk tradition, däremot en tradition av imperietänkande och herrefolksmentalitet. Mänskligheten borde 2022 ha lämnat detta låga och primitiva tänkande bakom sig, säger Hultqvist, som varnar för den tid som väntar:

– Vi kommer att få leva med en järnridå under lång tid, eller kallt krig om ni vill, med en skarp gräns mellan ett auktoritärt Ryssland och ett demokratiskt Europa, säger Peter Hultqvist.

Säkerhet i Europa

Han säger också att Sverige kommer att skicka mer vapen och materiel till Ukraina. Vad exakt det handlar om går han inte in på i sitt tal, som hålls digitalt på grund av att Hultqvist nyligen smittades av covid.

Han deltog vid Kungliga Krigsvetenskapsakademiens presentation av forskningsprojektet Säkerhet i morgondagens Europa. Projektet påbörjades 2018 och var i princip färdigt före den 24 februari men fick uppdateras efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

ÖB Micael Bydén, som var en av talarna, kommenterade oppositionens krav på att två procent av BNP i försvarsanslag bör nås redan 2025.

– Vi ska ha en försvarsmakt i balans där varje krona ska ge effekt, där vi inte ska investera och ställa prylar i förråd och då landar vi på 2028. Det blir en fartblindhet i det här och en iver att göra saker som jag inte kan stå för, säger han.

Bygga robust

I projektets slutrapport lämnas konkreta förslag till återuppbyggnaden av såväl det civila som militära försvaret.

– Det handlar om att bygga robusthet utifrån de hot som finns, civilt och militärt, alltså kombinationen, det är inte det ena eller andra utan både och, säger tidigare ÖB Sverker Göransson, som varit ordförande i styrgruppen för projektet, till TT.

En som särskilt tittat på det civila försvaret är Björn Körlof, som tidigare bland annat varit generaldirektör för Styrelsen för psykologiskt försvar.

Han poängterar att människor måste förstå skillnaden mellan en kris och ett krig, och att det senare ställer helt andra krav på det civila försvaret än en kris i fred. Han är mycket kritisk till den dåliga satsningen hittills på det civila försvaret.

Inte värd namnet

– Redan 2015 sade Försvarsberedningen att den civila försvarsplaneringen skulle återupptas. Den har inte återupptagits. Jag ser med stort allvar på att det tagit så lång tid, säger han.

– Vi har inte resurser i dag för räddningstjänsten i krig. Och krigssjukvården är inte värd namnet. Det här kommer att kosta pengar och det är ett stort antal människor som behöver anställas och utbildas, säger Björn Körlof.

– Ett stort hinder är okunskapen. Man vet inte vad krigsplanering är inom det civila försvaret. Vi är inte mentalt förberedda för detta, säger han.

Gunnar Magnusson, överstelöjtnant och sekreterare i Krigsvetenskapsakademien, har arbetat med en rapport om det militära försvaret.

– Det civila försvaret är en absolut nödvändighet för att vi ska ha ett militärt försvar, säger han.