Om Sverige skulle hotas av Ryssland finns det i dagsläget inga garantier att andra länder kommer till Sveriges hjälp, konstaterar Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

De internationella försvarssamarbeten Sverige ingår i innehåller inte några ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser.

De "säkerhetsförsäkringar" som Sverige fått från tunga Natoländer som USA, Storbritannien och Tyskland är just försäkringar och inga garantier.

Och inte heller Natochefen Jens Stoltenbergs uttalanden om att det vore otänkbart att Nato skulle stå passivt om ett ansökarland som Sverige blir angripet förpliktigar Natostaterna att skicka militärt stöd, enligt Jacob Westberg.

Återstår att se

Frågan om försvaret av Sverige aktualiseras av att Turkiet nu uppges vara redo att ratificera Finlands Natoansökan före valet i maj. Sverige blir i så fall omringat av Natoländer, vilket har påståtts göra landet säkrare.

Samtidigt skulle Sverige vara det enda landet i Östersjöregionen som inte omfattas av artikel 5. Det innebär att hot och påtryckningar från Ryssland kan öka.

Jacob Westberg påpekar dock att Ryssland just nu har fullt upp i Ukraina och att få tror att Sverige i närtid behöver frukta ett militärt angrepp.

Om hotet skulle öka återstår det att se vad "säkerhetsförsäkringarna" betyder i praktiken, säger Jacob Westberg.

– Det är bättre än ingenting. Men man talar ju om säkerhetsförsäkringar och inte garantier.

– Mig veterligen har man inte heller följt upp försäkringarna med förberedelser för hur Sverige ska motta olika typer av militär hjälp från de här staterna. Det gör att den eventuella hjälp som kommer får improviseras fram.

Snabbt få in militär närvaro

Westberg konstaterar att de bilaterala försäkringarna är betydligt svagare än garantierna i Nato. Han anser också att det är mindre kostsamt för länderna att bryta mot dem.

Men även om det inte blir några artikel 5-åtgärder om Sverige hotas är det ändå tänkbart att det kan skapas någon form av koalition bland Natoländer som samordnar hjälp till Sverige, tror Westberg.

– I ett skymningsläge, när spänningen ökat, kan det handla om att man snabbt får in en militär närvaro från olika Natoländer i Östersjöregionen, för att skapa ytterligare trovärdighet om att det här inte blir någon begränsad konflikt mellan Ryssland och Sverige.

Nato kan därtill ha ett eget strategiskt intresse av att ställa upp, påpekar Westberg.

– Även Nato har intresse av att Ryssland inte kontrollerar hela eller delar av svenskt territorium, eftersom det skulle begränsa alliansens möjligheter att försvara Baltikum och även Finland, om de blir medlemmar.

Lång väntan bekymmersam

Hur länge Sverige riskerar att eventuellt bli ensamt kvar i Natos väntrum är oklart.

Blir Sverige medlem till Natotoppmötet i Vilnius i juli rör det sig om veckor eller på sin höjd ett fåtal månader. Men osäkerheterna kring det turkiska valet gör bedömningen svår.

Jacob Westberg anser att det vore extra bekymmersamt för Sverige om perioden blir lång.

– Det är också ett bekymmer för Nato som allians när man ska bedriva den mer detaljerade försvarsplaneringen för regionen, där Sverige ligger i mitten.

Han bedömer dock inte att en lång väntan är det mest sannolika.

– Och förutsatt att det inte drar ut väldigt länge på tiden spelar det inte så stor roll att Finland går med nån månad eller några veckor före oss.